”Språken är verktygen som ger arbete i framtiden”

Språkkunskaper och samarbete inom flera områden är framtidens trumfkort för det arktiska området. Det här blev tydligt under ett seminarium i Rovaniemi i Finland i början av oktober.

Det arktiska området står inför flera utmaningar de kommande åren och decennierna. Utmaningarna diskuterades under seminariet Arktiska arbets- och utbildningsmarknaden som ordnades i samarbete mellan Lapplands universitet, Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland samt Nordkalottrådet.
 
Under seminariets första del diskuterades betydelsen av den arktiska arbets- och utbildningsmarknaden. Först ute var professor Monica Tennberg från Lapplands universitet.
 
– Nu måste vi granska de kommande förändringarna och deras samverkan. Vi måste se till att ha en ansvarsfull acklimatisering som bär över generationsgränserna, sa Monica Tennberg.
 
Hon sa att Barentshavet kommer att vara det första isfria havsområdet i Arktis vilket leder till att trafiken på Barentshavet kommer att växa mycket.
 
– Utöver ökade transporter kommer vi att ha problem med främmande arter. Ett regionalt samarbete över riksgränserna är viktigt. De svåra frågorna kommer inte heller att lösas i akademiska kretsar, vi behöver både samarbete och växelverkan med förvaltningen, sa Tennberg.
 

Seminariet ordnades i Arktikum i Rovaniemi. Foto: Michaela von Kügelgen.
Seminariet ordnades i Arktikum i Rovaniemi. Foto: Michaela von Kügelgen.

Skolsvenskan är faktiskt nyttig

Företagare Jyrki Niva från Lapland Safari påpekade också att turisterna inte känner till riksgränserna och att det inte heller lönar sig att fästa sig för mycket vid dem. Han nämnde bland annat marknadsföringsprojektet Visit Arctic Europe inom vilket finländare, svenskar och norrmän samarbetar på gräsrotsnivå kring marknadsföringen av området.
 
– Vi har Europas sista ödemark och vi borde vara väldigt stolta över det, sa Niva.
 
Riitta Leinonen från Nordkalottens gränstjänst pratade om vikten av språkkunskaper. Just nu finns det mycket jobb i Nordnorge, men enligt Leinonen måste de finländare som åker dit kunna åtminstone så kallad skolsvenska.
 
– Bristen på språkkunskaper är ett problem. I Nordkalotten har vi en hemmamarknad i tre länder, den här inställningen skulle vara viktig att banka in i huvudet hos alla. I näringslivet är språket viktigt, man måste kunna kommunicera med kunder samt förstå myndigheter, sa Leinonen.
 
Nafisa Yeasmin som representerade arktiska invandrare talade om hur viktigt det är att invandrare lär sig finska men också andra språk.
 
– Utbildningen är en del av den sociala integrationen och utbildningen kan vara väldigt betydelsefull för invandrare, sa Yeasmin.
 

Riitta Leinonen talade om vikten av språkkunskaper i Nordkalotten. Foto: Agata Mazepus/Arctic Centre.
Riitta Leinonen talade om vikten av språkkunskaper i Nordkalotten. Foto: Agata Mazepus/Arctic Centre.

”Ingen merit att kunna engelska”

Under seminariets andra del diskuterades betydelsen av språkstudier på utbildnings- och arbetsmarknaden. Annukka Kurvinen från Lapplands språklärarförening pratade varmt om bredd i språkkunskaperna.
 
– I Finland tror vi att vi ska klara oss med engelska, men det är redan en grundförutsättning. Det är ingen merit att kunna engelska, alla kan engelska, sa Kurvinen.
 
Enligt henne är kunskaper i svenska eller i skandinaviska definitivt bland de viktigaste språken ur ett finländskt perspektiv.
 
– Du kan köpa på engelska, men inte sälja. I det här ekonomiska läget är det sälj som vi behöver, det är ingen nyhet för någon, sa Kurvinen.
 

Viktigt att inspirera eleverna

 
Annukka Kurvinen talade också om ojämställdheten vad gäller språkstudier. Många av dem som studerar språk är barn från akademiska familjer. Enligt Kurvinen borde fokus ändå inte ligga alltför mycket på vitsord – åtminstone inte i början av språkstudierna. I stället är det viktigt att inspirera eleverna att lära sig mer.
 
– Vad är målsättningen med språkstudierna för en fjärdeklassare? Är det bara de duktiga eleverna som ska lära sig nya språk?
 
Alla behöver ändå inte lära sig flera språk, påminde Kurvinen.
 
– Alla behöver inte vara intresserade, men vi behöver personer som kan språk. Det skulle vara viktigt att få ut informationen om vilka nyttoaspekter det finns i att lära sig ett nytt språk. I Finland erbjuder vi till exempel sex år svenska på ett silverfat.
 
Annukka Kurvinen påpekade också att vi genom att lära oss nya språk samtidigt lär oss om nya kulturer – vad skiljer grannlandet och hemlandet åt?
 
– Det kommer aldrig att komma ett översättningsprogram som kan ersätta växelverkan människor emellan, sa Kurvinen.
 

Ville Jakkula var orolig för det dalande språkintresset. På bilden syns också Janne Wikström från Hanaholmen samt Annukka Kurvinen. Foto: Agata Mazepus/Arctic Centre.
Ville Jakkula var orolig för det dalande språkintresset. På bilden syns också Janne Wikström från Hanaholmen samt Annukka Kurvinen. Foto: Agata Mazepus/Arctic Centre.

Intresset för språk minskar

Ville Jakkula från Lapplands universitets språkcenter betonade också att det inte går att lära sig språk endast via appar och datorprogram.
 
– Jag har redan länge hört att man kan lära sig språk via olika webbtjänster, men det är alldeles för svårt att göra helt ensam, sa Jakkula.
 
Han är orolig för det dalande intresset för språk.
 
– Svenskan har varit ett valfritt ämne i studentskrivningarna sedan 2005. Då hoppades man att eleverna i stället för svenskan skulle välja andra språk, men förändringen har lett till att vi lär oss allt färre språk, sa Jakkula.
 
Enligt honom har de olika utbildningsnivåerna ett ansvar ett erbjuda chansen till språkinlärning.
 
– Vi måste stöda inlärningen och föra fram budskapet om att språken har en betydelse. Språken är de redskap som hjälper studenter att få jobb i framtiden.
 
Till slut gav Ville Jakkula publiken en ettårig utvecklingsuppgift:
 
– Lär er ett nytt språk eller väck ett språk till liv som ni redan kan men har glömt.
 
Jakkula lovade själv att göra det här, men berättade ändå inte vilket språk han skulle fokusera på det kommande året. Vilket språk väljer du?
 
Under seminariet talade också Henna Yli-Huikku (Lapplands studiehandledare rf) samt Timo Rautajoki (Lapplands handelskammare). I seminariets slutdiskussion deltog professor Timo Aarrevaara från Lapplands universitet, Heikki Autto (ordförande för stadsfullmäktige i Rovaniemi), Ville Jakkula och Annukka Kurvinen.
 
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln