Viktigt med stärkta kontakter inför Finland 100 år
Nästa år fyller Finland 100 år och jubileet uppmärksammas stort i Finland men syns också en del i Sverige. Under bokmässan i Göteborg diskuterade Anu Koivunen och Jarmo Lainio vad som är viktigast ur ett svensk-finskt perspektiv inför jubileet.
– Det är viktigt att stärka kontakterna mellan länderna igen. Under märkesåret (2009) ökade aktiviteten men det här är en ytterligare möjlighet att stärka utbytet mellan länder, individer och organisationer, sa Jarmo Lainio.
Det kommande jubileumsåret innehåller ett vitt spektrum av program. Enligt Anu Koivunen blir en av utmaningarna att göra programpunkterna så tidlösa som möjligt.
– Hur kommer programmen att kännas aktuella och relevanta för den verklighet vi lever i? Vi vet inte riktigt hur läget ser ut om ett år, vilket är en utmaning för alla som planerar program.
Maria Romantschuk från Hanaholmen som ledde debatten lyfte fram att relationerna mellan Sverige och Finland förr var bättre tack vare att politiker kände varandra på ett personligt plan. Hon undrade hur det här kunde etableras igen.
– Det är genom riktiga saker som vänskapsbanden uppstår, inte genom rituella träffar. Samtidigt är det viktigt att institutionerna finns, sa Koivunen.
Jarmo Lainio påminde om att allt inte heller går att sköta över sociala medier – fastän det ibland kan ha fördelar.
– Men sociala medier kan inte ersätta personliga kontakter. Vi behöver ha en stor förståelse för varandras synsätt.
Anu Koivunen talade om mikrosituationer som väldigt viktiga. I dag handlar det allt mindre om att sända ut ett budskap till stora grupper.
– Man måste ha nischade tillställningar för grupper som är intresserade av just det som diskuteras, sa Koivunen och berömde Hanaholmen för just sådan verksamhet.
Nordiska modellen fortfarande central
Anu Koivunen lyfte fram att det sker lagändringar i bägge länder men också politiska ändringar som är svåra att koppla ihop med bilden av sig själva. Nu bidrar också nynationalismen och spänningar inom EU till att situationer kan ändras mycket snabbt.
– En utmaning handlar om bra förhållanden mellan ländernas politiker och en beredskap bland myndigheter att samarbeta vid behov.
– Båda länderna har genomlevt omfattande förändringar, men den nordiska modellen är fortfarande central. Den borde kanske förstärkas och säljas igen, sa Lainio.
En ökad polarisering på flera samhällsområden gör det svårare att skapa verklighetsbeskrivningar som många delar. Anu Koivunen nämner bland annat de omtalade bubblorna – när människor omger sig med personer med likriktade åsikter leder det till en avsmalnad världsbild.
– Risken för konfrontationer ökar, den sociala tilliten minskar och det blir populisterna mot eliten. Det här syns i bägge länder, men hanteras på olika vis. Just nu är man inte så bekväm med sin nationella berättelse, sa Koivunen.
Introducera Finland för Sverige på nytt
En av utmaningarna för ett ökat samarbete och en ökad förståelse mellan Sverige och Finland handlar om att kunskapen om grannlandet ibland är bristande. Anu Koivunen nämnde att en del saker används som välvalda slagträn i debatten – Sveriges invandringspolitik är ett skräckexempel i Finland, den finska skolan en modell att ta efter i Sverige.
– Men vad vet svenskarna egentligen om den finska skolan? Hur mycket är fakta och hur mycket är klyschiga bilder? Jag undrar om jubileer kan påverka det här, men det vore fantastiskt om de kunde göra det.
Jarmo Lainio nämnde bland annat vistelsestipendierna för svenskar i Finland. Dessa kan sökas om man har en bra tanke om samarbete – ändå tror han att det skulle behövas mer information.
– De flesta svenskar tror att de vet något om Finland, men det skulle vara bra om vistelsestipendiaterna skulle få ett kort informationspaket när de anländer. Vad som har hänt i Finland den senaste tiden och information om vad som pågår i samhället. Det är det som är svårast att få fatt på, påpekade Lainio.
Anu Koivunen höll med om att det är svårt att sprida information – Finland syns inte riktigt i de svenska medierna. Antalet korrespondenter har också minskat samtidigt som de finlandssvenska medierna, framför allt KSF Media, tvingas skära ned. En bredare synlighet i bägge länder skulle förstärka banden länderna emellan.
Maria Romantschuk avslutade debatten med att säga att Hanaholmen ska ta på sig ansvaret att på nytt introducera Finland i Sverige i samband med 100-årsjubileet.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
I diskussionen deltog professor Anu Koivunen och professor Jarmo Lainio. Maria Romantschuk från Hanaholmen modererade. Disskunionen arrangerades av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Kulturfonden för Sverige och Finland.
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt