Sverigefinländare och finlandssvenskar – osynliga i två länder?
I Finland är finlandssvenskar relativt synliga – eller åtminstone känner de flesta finländare till minoriteten, medan sverigefinländarna är mindre synliga. I Sverige är det många som inte känner till sverigefinländarna och det finns också en viss okunskap om finlandssvenskar. Under bokmässan i Göteborg diskuterade Jarmo Lainio, Henrik Meinander och Maria Wetterstrand minoriteterna.
I Sverige bor över en halv miljon människor med rötter i Finland, i Finland bor knappt trehundratusen personer med svenska som modersmål.
– Men det finns ungefär lika många till som pratar och kan svenska i Finland. Så det finns över en halv miljon människor som är delaktiga i den svenska kulturen i Finland, sa Henrik Meinander.
– Finlandssvenskarna är synligare i Finland än sverigefinnarna i Sverige. Den sverigefinska representationen är inte så synlig, det är personer som Mark Levengood som är synliga, men han pratar finlandssvenska, sa Jarmo Lainio.
Maria Wetterstrand hör inte själv till någondera minoriteten, men hennes barn gör det. De är både sverigefinnar och finlandssvenskar, medan båda föräldrarna är en del av majoritetsbefolkningen (Wetterstrand har barn med den finländska politikern Ville Niinistö).
– Jag stör mig mest på att grupperna är så osynliga. Det är många svenskar som inte känner till att det är många i Sverige med finsk bakgrund eller att det finns en svensk minoritet i Finland. Det finns en enorm okunskap och förvirring.
Att det finns finländare i Sverige är inget nytt, påpekade Jarmo Lainio. Genom tiderna har de kontinuerligt varit en del av det svenska samhället.
– Finländare har alltid kommit och funnits. Det har pratats finska i Stockholm sedan 1200-talet, men många tror att de kom efter andra världskriget, sa Lainio.
Svårt med finskan
Vad är då orsakerna till att många har så svårt att hålla koll på minoriteterna? Enligt Maria Wetterstrand kan en orsak vara Sveriges fräna assimilationspolitik.
– Ända fram till 1970-talet skulle de finländska föräldrarna prata svenska med sina barn, fastän de inte kunde språket så bra. Då har staten gett signalen: ditt språk är inte värt något. Då har staten samtidigt tagit språket ifrån barnen och möjligheten att kommunicera med mor- och farföräldrar, sa Wetterstrand.
Jarmo Lainio höll med och sa att det är många sverigefinländare som inte fått någon tillräcklig språkutbildning.
– Vad är syftet med modersmålsundervisning? Man kan inte lära sig ett språk om man lär sig det en timme per vecka. Med så lite undervisning kan man inte utveckla ett språk, sa Lainio.
En ny minoritetslagstiftning har lett till att finskan syns mer i offentliga sammanhang och att språkets stabilitet ökar, men enligt Lainio krävs ändå mer.
I Finland är svenskan ett av landets två nationalspråk och det finns lagstadgade språkrättigheter, men i många avseenden följs inte lagen enligt Henrik Meinander. Till exempel är det många inom tjänstemannakåren som inte i praktiken kan svenska, fastän de avlagt ett språkprov.
– Men Sverige har en god ekonomi så det lönar sig att lära sig svenska, påpekade Meinander.
Läget har ändå inte varit så hela tiden – svenskans ställning har skiftat i historien.
– Speciellt under kalla kriget skedde en likriktning och finlandssvenskar var måna om att prata om sin fosterländskhet. Men i tvåspråkiga äktenskap går barnen nuförtiden ofta (i 70 procent av fallen) i svenskspråkig skola, det svängde vid 1980-talet.
Jarmo Lainio påpekade att sverigefinländare ofta lever i flerspråkiga förhållanden vilket krånglar till det extra mycket för finskan.
– Om sverigefinländarens partner kommer från ett tredje land blir det en större utmaning för sverigefinnar att bibehålla synligheten i Sverige, sa Lainio.
En språklig utopi?
Under diskussionen lyfte Henrik Meinander fram en språklig utopi.
– Vi borde börja se EU som språkområden. Det finska språkområdet skulle innefatta både Finland och Sverige, det svenska likaså.
Maria Wetterstrand kommenterade att tanken om att sluta se nationsgränserna som språkgränserna är intressant.
– På vägen dit kunde man skapa större möjligheter för barn med bakgrund i Finland att få tillbaka sitt språk, sa Wetterstrand.
Hon nämnde bland annat språkbad som är vanliga i Finland, men rätt så ovanliga i Sverige. I ett språkbad lär sig ett barn ett nytt språk i till exempel förskolan genom att vara i en ny språklig miljö.
Tekniken har också medfört nya möjligheter.
– Den digitala revolutionen har bidragit till att man som svenskspråkig i Finland kan ta del av den svenska kulturen i Sverige. Men vi måste komma ihåg att nu är både svenskan och finskan på reträtt för engelskan, sa Meinander.
Att språken är tillgängliga är enligt Maria Wetterstrand av stor betydelse för bättre integration. Hon föreslog att alla de nordiska tv-kanalerna skulle vara synliga i alla länder, men påminde om att man också måste jobba på individnivå.
– Jag har jobbat inom ett ledarskapsprogram med 25-40- åringar över nationsgränserna. Det är fint att se hur de svenska ledarna får upp ögonen för finlandssvenskarna och det svenska i Finland.
Enligt Wetterstrand är det viktigt eftersom personerna kommer att ha mycket inflytande i framtiden och därför är det också betydande att de går utbildningen. Men överlag är hon inte så hoppfull för minoriteternas del.
– Jag är rädd för att det kommer att bli sämre om vi inte inser hur viktigt det är med den nordiska integrationen och hur mycket gemensamt vi har. Det finns ett stort värde i att se att folk i Finland kan svenska, sa Wetterstrand.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Information om de medverkande: Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, Maria Wetterstrand, politisk debattör och skribent, och Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet. Diskussionen arrangerades av Svenska Finlands folkting, det finska förvaltningsområdet i Göteborgs stad och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.
KOLL PÅ FAKTA
En finlandssvensk är en person som är född i Finland med svenska som modersmål. Svenskan är ett av Finlands två nationalspråk och är officiellt jämställd med finskan. Finlandssvenskarna är en nationell minoritet i Finland. I dag finns det ungefär 290 000 finlandssvenskar, alltså cirka fem procent av den finländska befolkningen.
Med sverigefinländare avses finländska invandrare i Sverige samt deras ättlingar. I hela Sverige finns nästan 712 000 personer med finländskt ursprung, dvs ca 7,4 procent av den svenska befolkningen enligt statistik från SCB (2013).
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja