Makthavarna närmare folket på 1700-talet
Dagens folkvalda politiker bedyrar att de lyssnar på folket – men gapet mellan makthavarna och medborgarna är större nu än på 1700-talet, visar ny forskning.
Det pågick en aktiv dialog mellan den svenska riksdagen och delar av folket under 1700-talet, visar historikern Martin Almbjärs färska avhandling, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet. Riksdagen tog emot tusentals suppliker – överklaganden, förfrågningar, klagomål och förslag – från sina undersåtar och största delen av dem gick till vidarebehandling av något slag.
– Trots att en stor del av befolkningen inte ens kunde drömma om att sitta i regeringen eller riksdagen på den här tiden, eller få påverka vilka som satt där, stod de genom supplikerna på sätt och vis mycket närmare riksdag och regering än dagens svenska medborgare, säger Almbjär i pressmeddelandet.
Almbjärs forskning visar att det på 1700-talet var många fler som deltog i det politiska samtalet än vad man hittills trott. Och trots att kvinnor på den tiden inte kunde bli riksdagsrepresentanter skrev också de suppliker.
– Samtidigt ska inte supplikernas roll överskattas. Att skriva en supplik var en rättighet man inte gärna ville rucka på, men man begränsade möjligheterna och ökade kraven för att få ned antalet. Jag fann inte många suppliker från samhällets lägre skikt fastän de nog hade störst behov av att klaga, säger Almbjär.
Almbjär försvarar sin avhandling den 2 september. Opponent är professorn i nordisk historia Nils-Erik Villstrand från Åbo Akademi.
Avhandlingen The voice of the people? Supplications submitted to the Swedish Diet in the Age of Liberty, 1719–1772 kan läsas på webben.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet kulturpolitik selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet högerextremism feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä familj finlands akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond