Makthavarna närmare folket på 1700-talet
Dagens folkvalda politiker bedyrar att de lyssnar på folket – men gapet mellan makthavarna och medborgarna är större nu än på 1700-talet, visar ny forskning.
Foto: Per Melander / Umeå universitet
Det pågick en aktiv dialog mellan den svenska riksdagen och delar av folket under 1700-talet, visar historikern Martin Almbjärs färska avhandling, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet. Riksdagen tog emot tusentals suppliker – överklaganden, förfrågningar, klagomål och förslag – från sina undersåtar och största delen av dem gick till vidarebehandling av något slag.
– Trots att en stor del av befolkningen inte ens kunde drömma om att sitta i regeringen eller riksdagen på den här tiden, eller få påverka vilka som satt där, stod de genom supplikerna på sätt och vis mycket närmare riksdag och regering än dagens svenska medborgare, säger Almbjär i pressmeddelandet.
Almbjärs forskning visar att det på 1700-talet var många fler som deltog i det politiska samtalet än vad man hittills trott. Och trots att kvinnor på den tiden inte kunde bli riksdagsrepresentanter skrev också de suppliker.
– Samtidigt ska inte supplikernas roll överskattas. Att skriva en supplik var en rättighet man inte gärna ville rucka på, men man begränsade möjligheterna och ökade kraven för att få ned antalet. Jag fann inte många suppliker från samhällets lägre skikt fastän de nog hade störst behov av att klaga, säger Almbjär.
Almbjär försvarar sin avhandling den 2 september. Opponent är professorn i nordisk historia Nils-Erik Villstrand från Åbo Akademi.
Avhandlingen The voice of the people? Supplications submitted to the Swedish Diet in the Age of Liberty, 1719–1772 kan läsas på webben.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi sls bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet öppna data tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik