Decemberbarn har olika förutsättningar i Sverige och Finland
I Sverige är risken för förtidspensionering högre för personer födda i december än tidigare under året. I Finland syns inte en liknande trend. En orsak kan vara skillnader i lärarutbildningen mellan länderna.
Barn födda i slutet av året har mer problem i skolan än de som fötts tidigare, trots att den biologiska skillnaden är obefintlig. Det här framgår ur Försäkringskassans forskning. Enligt forskarna får de yngre barnen inte tillräckligt med stöd i skolan, vilket leder till att alla inte behandlas likvärdigt.
– Det är första gången en sådan här undersökning genomförs, och jag hoppas att detta kan öka kunskapen om vad som kan hända om mindre skolmogna barn saknar rätt stöd ifrån skolan, säger rapportförfattaren Hans Goine i Försäkringskassans pressmeddelande.
I Finland bad finska Yle Pensionsskyddscentralen utreda hur rehabiliteringsstödet delats ut de senaste tio åren enligt födelsemånad. Statistiken visar att det inte finns några skillnader mellan januari och december för under 30-åringar. Små skillnader fanns först hos över 55-åringarna.
Professor Jari Lavonen som är direktör för Helsingfors universitets lärarutbildningsenhet säger i Yles nyhet att skillnaderna sannolikt finns i lärarutbildningen. I Finland ordnas lärarutbildningen på universitet, i Sverige räcker det med en yrkesutbildning.
– Alla barn har rätt att få stöd i skolan så att de kan tillgodogöra sig utbildningen. Det gäller självfallet också de barn som är födda sent på året. Annars löper de högre risk att inte klara skolan, att sjukskrivas och därefter hamna i ett livslångt utanförskap och en relativ fattigdom, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Försäkringskassan och tidigare generaldirektör på Skolinspektionen, i pressmeddelandet.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet högerextremism feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond