”Europa slutar inte vid Helsingfors och Stockholm”
Samarbetet i Kvarkenregionen är viktigt för både Sverige och Finland, men för att det verkligen ska fungera behövs samverkan. Under ett seminarium i Umeå lyfte flera talare fram fördelarna med det riksöverskridande arbetet.
– De gånger vi samverkar – då händer det något och det är mer än samarbete. Det finns också en skillnad på information och kommunikation, sa Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten.
Hon var en av många som fick ordet under seminariet Samarbete i den nordliga regionen som ordnades av Hanaholmen i samarbete med Umeå och Vasa i Umeå i mitten av maj. Hanaholmens vd Gunvor Kronman lyfte fram att den regionala integrationen är viktig – det var det som fungerade som inspiration för evenemanget.
Under dagen blev diskussioner kring samarbete och samverkan ledande teman i flera anföranden. Enligt Magdalena Andersson behöver samarbetet ändå inte betyda att det görs exakt samma saker bägge sidor om vattnet.
– En kan göra en grej, en annan något annat, då uppstår det bra synergier.
Viktigt att lyfta perspektivet
Magdalena Andersson påpekade att regionen inte heller ska glömma bort Norge och att relationerna dit är viktiga. Också Isabella Forsgren som är infrastrukturstrateg i Umeå lyfte fram vikten av samarbete med Norge.
– Just nu finns det mycket planer kring E12:an, vi har bjudit in Finland och Norge till samtal. Det gäller att lyfta perspektivet och se E12 som en del av det europeiska systemet, sa Forsgren.
Inom E12 Atlantica transport-projektet utarbetas strategier och riktlinjer för gränsöverskridande transportplanering. Ett annat stort projekt är Midway Alignment of the Bothnian Corridor som är ett EU-projekt som skapats för att främja förbindelserna mellan starka, snabbt växande, internationellt betydande regioner som bland annat behöver en levande färjetrafik.
– Europa slutar inte vid Helsingfors och Stockholm. Tillväxtkorridoren innefattar Helsingfors, Tavastehus och Tammerfors, men nu ska den förlängas till Seinäjoki, Vasa och Umeå, sa Riitta Björkenheim, logistikexpert på Vasek.
En ny samarbetsregion
Trafiken och infrastrukturen är viktiga bitar för Kvarkenregionen. I sitt anförande lyfte Hans Lindberg, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Umeå, fram möjligheterna som finns i regionen.
– Vi har nu en möjlighet att skapa en ny samarbetsregion, på samma sätt som Köpenhamn och Malmö. Det krävs mycket tanke och energi, men vi kan göra det om vi gör det tillsammans.
Olav Jern, landskapsdirektör vid Österbottens förbund påminde också om att det är dags att skifta perspektiv.
– Det kan tyckas absurt, men mycket av tiden går åt till att tydliggöra för tjänstemän på Kommunikationsministeriet och Trafikverket att Finland existerar norr om ringväg tre.
Enligt honom har perspektivet krympts alltför mycket i alltför många ministerier i Finland.
– Nu måste vi få dem att förstå att Kvarken Ports (Umeås och Vasas gemensamma hamnbolag) är något unikt. Vi är redan inne i den europeiska politiken och där har vi vårt erkännande, men underkänns i Finland, sa Jern.
Både Riitta Björkenheim och Isabella Forsgren lyfte fram vikten av Midway Alignment.
– Det viktigaste är att få till stånd genomförandet av det, sa Forsgren.
Fylla varandras luckor
Också inom utbildningen finns flera möjligheter för samarbete och samverkan. Sofia Lundberg som är rektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet föreslog bland annat gemensamma forskningsprojekt, gemensamma examensarbeten mellan studenter i Umeå och Vasa och ett flöde av lärare som rör sig mellan länderna.
– Ett ytterligare sätt att samverka skulle vara gemensamma post doc-tjänster, till exempel inom energi, men för det behövs finansiering. Det finns fullt med möjligheter, men det gäller att se dem och konkretisera dem, sa Lundberg.
Johnny Åkerholm, styrelseordförande vid Vasa universitet sa att samarbetet mellan Umeå och Vasa inte alltid tas emot med öppna armar.
– Det pratas mycket om internationalisering, men här i Finland blir ministeriet konfunderat när vi säger att vi ska samarbeta med Umeå, sa Åkerholm.
Han pratade också om en arbetsfördelning – Umeå fyller Vasas luckor och tvärtom. Lars Hassel som är professor vid Handelshögskolan lyfte fram att Umeå och Vasa är resurssvaga på flera områden och behöver därför förstärka varandra.
– Det här måste ske på gräsrotsnivå, men det är viktigt att skapa institutionella möjligheter för samarbete. Nu finns en bättre grogrund eftersom vi har hittat varandra. Det går långsamt, men vi är på väg, sa Hassel.
Enligt Johnny Åkerholm ska måttstocken för forskning och undervisning alltid ligga på internationell nivå.
– Därför borde vi specialisera oss på forskningsområden som är viktiga för Kvarkenregionen.
Mål: nordiskt kompetenscentrum
Joakim Strand (SFP), riksdagsledamot, ordförande för Österbottens förbund och kommunfullmäktiges ordförande i Vasa lyfte fram närheten till det andra landet som en av de stora konkurrensfördelarna.
– Det pratas alltid mycket om samarbete, men här samverkar vi på riktigt. Till exempel inom industrin är vi mycket före våra huvudstäder. Nu ska vi gå in för att bli ett ledande nordiskt kompetenscentrum.
Strand lyfte fram energiklustret i Vasa och påpekade att det är viktigt att alla i regionen ska ha möjligheten att bli intresserade av energifrågor. Ett sätt att föda intresse är att börja redan med barn i dagis- och skolålder.
– Som målsättning kan vi ha att det vi gör i Kvarkenregionen borde kunna standardiseras och spridas ut i världen – framförallt när det gäller energilösningar. Det är här vi skapar morgondagens standarder för business. Vi i Kvarkenregionen borde vara bäst på att skapa lösningar för en ny ekonomi, sa Strand.
Han vill ändå inte glömma samarbete på en lägre nivå.
– Kunde en gemensam Kvarkenfestival vara en möjlighet? Det är viktigt att satsa ännu mer på mellanfolkligt samarbete, vi behöver folkets stöd.
Seminariet avslutades med ett kort anförande av landshövding Magdalena Andersson.
– Med viljeyttringarna, de positiva anslagen samt gemensam insikt i samarbete och samverkan har vi en bra väg att gå vidare på efter den här dagen, sa Andersson.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad