Roligare inlärning med klasstandem
Språkundervisningen kan bli mer motiverande då elever får hjälp av skolkompisar med målspråket som modersmål.
I Vasa har man experimenterat med ömsesidigt lärande som kallas för tandem, en metod som fick sitt genombrott i ett tysk-franskt ungdomsutbyte på 1960-talet. Genom att nu utveckla en tandemmodell för skolklasser, klasstandem, har man blandat ihop undervisningsgrupper från finska och svenska gymnasieskolor till språkligt blandade grupper, skriver Åbo Akademi i ett pressmeddelande. Två elever med olika modersmål har bildat tandempar och samarbetat för att turvis lära sig varandras språk.
Klasstandemprojektet hör till Vasa universitets och Åbo Akademis gemensamma Flerspråkighetsinstitut som leds av FD Katri Hansell, projektledare vid Vasa universitet.
– Enligt lärarnas erfarenheter kan en personlig kontakt till målspråket och till den andra språkgruppen förbättra elevernas attityder mot dem och öka motivationen för språkstudierna, säger Hansell i pressmeddelandet.
Modellen presenteras i en ny bok som ges ut denna vecka, Klasstandem – En resa över språkgränsen. Luokkatandem – matka yli kielirajan. Professor Michaela Pörn som lett projektet vid Åbo Akademi säger att klasstandem som modell i finländsk kontext framförallt passar för undervisningen i det andra inhemska språket, men att tillämpningar också för andra språk kan skapas.
Forskningen har enligt Hansell och Pörn visat att eleverna noga sett till att använda det språk som de just då haft som uppgift att lära sig.
– Den vanligaste feedbacken vi fått av eleverna är att klasstandem sänker tröskeln att använda målspråket och ökar tron på de egna språkkunskaperna, förmågan att kommunicera och bli förstådd, säger Hansell.
Mera information om projektet finns på Klasstandems webbplats.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt