Hanaholmen på turné – både i Sverige och Finland
Fram till sommaren 2017 rullar Hanaholmens program på utan ett eget hus. Enligt vd Gunvor Kronman medför turnén mycket gott till verksamheten.
– Det blir en nystart för oss när vi måste bryta upp de trygga ramarna och utveckla nya premisser, säger Gunvor Kronman.
Samtidigt påpekar hon att Hanaholmen varit tvunget att lägga ner en stor del av verksamheten i och med att affärsverksamheten nu är på paus. Två tredjedelar av personalen är antingen permitterad eller har sökt sig vidare till nya uppdrag.
En del av verksamheten fortsätter ändå som tidigare, bland annat Svenska nu. I år är Finland dessutom ordförandeland för Nordiska ministerrådet vilket medför en del program.
– Det finns nu en stor efterfrågan på en nordisk agenda, säger Kronman.
Till årets större temasatsningar hör bland annat finsk-svenskt försvarssamarbete.
– Där pågår just nu en intensiv fas.
Andra större frågor på agendan handlar om integration och yttrandefrihet.
– Jag ser mycket fram emot de programformer där vi bygger en pärlkedja och undersöker en tematik under flera tillfällen på olika orter.
Till exempel under hösten kommer Hanaholmen att ordna program kring temat att skapa meningsfull väntetid under asylprocessen.
– Genom att upprepa samma tema och att jobba med berörda myndigheter på ett lokalt plan får vi en större insikt och en fördjupad bild av bilaterala frågor.
Enligt Gunvor Kronman är det också hälsosamt för Hanaholmen att få ett kompletterande och icke huvudstadsregionen-perspektiv på de bilaterala frågorna.

Generösa partners och nya publiker
Nytt för i år är att Hanaholmen jobbar på flera olika orter.
– Vi gör också många nedslag i Sverige. Det är lärorikt för oss att vi lär oss att jobba på olika sätt. Jag kan tänka mig att något av det här sättet att jobba vill vi hålla kvar efter flytten tillbaka, säger Gunvor Kronman.
Hon tycker att det har varit intressant att besöka andras scener och anpassa sig enligt det.
– Generositeten hos våra partners är glädjande och det är roligt med nya publiker.
Efter tolv år på posten som vd för Hanaholmen saknar Gunvor Kronman ändå huset och miljön på Hanaholmen.
– Det är inget fel på miljön nu heller, men Hanaholmens läge och arkitektur är unikt. Det är också något speciellt med eget hus, säger Kronman.
Däremot tror hon att exilen gör gott för Hanaholmens image.
– Nu får andra se vad Hanaholmen är utan en fastighet. Vi uppfattas ofta mer som en plats än som en aktör.
Planerna och strategiarbetet kring nyöppningen av huset om ett drygt år är redan i full gång. Invigningen är också en del av Finlands officiella 100-årsjubileumsfirande.
– I juni 2017 kommer vi att återöppna Finlands nordiska fönster och vara tillbaka med kanonprogram, lovar Kronman.
Enligt henne finns det problem som kräver en större genomlysning, bland annat hur Finland och Sverige bättre kan bemöta framtiden.
– Vi vill samla frågor och resurser till större helheter som sedan kan få större
genomslagskraft. Speciellt för Finland är relationen till Sverige av avgörande betydelse.
Läst mer om Hanaholmens historia
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet kulturpolitik selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet högerextremism feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä familj finlands akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond