Digitalt Samlingsarbete är utmanande

Det finländska TAKO-nätverket vill göra samlingsarbetet och dokumenteringsprocessen på museer mer strömlinjeformad. I februari samlade nätverkets seminarium Digitala samlingar – för ett öppnare Norden över 200 nordiska museiproffs till Helsingfors.

– Key note-talarna öppnade upp nuvarande digitala trender på ett bra sätt, berättar TAKO-nätverkets ordförande Teemu Ahola.

Enligt honom var seminariet väldigt lyckat. Det har också fått främst positiva kommentarer av deltagarna.

– Framförallt lyckades de nordiska träffpunkterna väldigt bra. Vi fick nästan slänga ut människor när tiden tog slut. Diskussionen var väldigt aktiv och det var fint att få diskutera över nationsgränserna – hur brukar ni göra?

Enligt Ahola har länderna i det homogena Norden liknande utmaningar, och just därför lyfte seminariet fram flera intressanta synvinklar. Ett specialtack ger han till tolkarna – hela evenemanget simultantolkades på finska, skandinaviska och isländska.

Nu hoppas Teemu Ahola och TAKO att seminariet får fortsättning.

– Det finns helt klart en beställning på det här. Seminariets innehåll var väldigt intressant och vi diskuterade mycket.
 

Seminariets huvudarrangör TAKO har varit verksam sedan 2009. Nätverkets huvuduppgift består av två delar – att fördela samlingsarbetet mellan de olika museerna och att koordinera nutidsdokumentationen.

– Vi strävar efter att dela upp ansvaret av samlingsarbetet mellan museerna. Tidigare hade vi ingen aning om vad de andra museerna sysslade med, berättar Teemu Ahola.

Idén är alltså att undvika överlappningar bland de 93 museum som hör till nätverket. I praktiken sker det här genom att fundera på museernas specialområden. Där ett museum kan koncentrera sig på ett sorts samlingsarbete, kan ett annat museum koncentrera sig på annat.

– Vi är bara inne på det fjärde året av praktiskt arbete och det är väldigt utmanande. Men det sker framsteg hela tiden. Vi har ett aktivt nätverk och mycket att utveckla, säger Ahola.

Idén om ett gemensamt samlingsarbete har startat i Finland och TAKO har också presenterat modellen i bland annat Sverige, Danmark, Slovenien och Storbritannien.

– De andra länderna uppger att de har samma problem som vi i Finland. Bäst lämpar sig den här modellen för mindre länder, i ungefär samma storleksklass som Finland. Till exempel i Storbritannien är museiverksamheten väldigt bred, säger Teemu Ahola.

I praktiken har TAKO delat in samlingsarbetet i sju huvudgrupper och varje museum har tilldelats vissa samlingsuppgifter. Indelningen finns elektroniskt och vem som helst kan bekanta sig med de olika museernas huvuduppgifter.

– Till exempel kan en donator se vilket museum det lönar sig att erbjuda ett visst föremål till. Det här hjälper både donatorn och museerna, förklarar Teemu Ahola.

Eventuella förflyttningar av samlingar är också lättare att sköta via nätverket om man till exempel upptäcker att en viss samling skulle passa bättre på något annat museum.

– Till exempel hittades samiskt material här i Tammerfors. Här hade det främst stått i ett förråd, men vi flyttade materialet till samemuseet i Enare där det nu står framme och man forskar i materialet. Det viktigaste är ändå att samerna fick tillbaka materialet som tillhör dem, säger Ahola.

Seminarium om det digitala Norden – läs Addetos artikel inför seminariet

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto