Växelverkan kan ge fördelar i arbetslivet
Delade arbetsutrymmen möjliggör nätverkande och kan i det långa loppet hjälpa skapa nya produkter och tjänster, framgår det av en ny studie.
Forskningsresultaten uppmärksammar balansgången och sambandet mellan individualitet och samverkan samt välmående och framgång, säger forskarna Mikko Jakonen och Tiina Kontinen i ett pressmeddelande. Enligt studien har kollektivet blivit ett produktionsredskap inom kunskapsjobb och inte heller i framtiden vill folk jobba ensamma.
Forskningskonsortiet HYVE2020 bestod av forskare från Åbo Akademi, Tammerfors universitet, Jyväskylä universitet och Arbetshälsoinstitutet i Finland. I exemplen från forskningsresultaten lyfter man fram att många egenföretagare i kreativa branscher i till exempel Helsingfors, Stockholm och New York grundar så kallade coworking spaces, delade arbetsutrymmen. I dem kan man dels koncentrera sig på sitt eget arbete, dels få stöd från de andra. Perttu Salovaara, som forskat i sådana arbetsutrymmen i New York säger i pressmeddelandet att den största nyttan har att göra med socialitet och det att man möter andra i samma situation som man själv. Då människor nätverkar och sparrar varandra kan det leda till skapandet av nya produkter och tjänster.
Som en del av forskningen fick anställda på en finsk fabrik göra mindfulnessövningar. Med hjälp av dem ökade deras positiva känslor, närvaro och optimism. De upplevde att de sov och koncentrerade sig bättre och fungerade bättre i samverkan med andra än tidigare. “Mindfulnessträning kan stöda gemenskapen. Till exempel diskuterar folk som jobbar med olika saker tillsammans – kanske för första gången. Då man på riktigt är närvarande förbättras träffarnas kvalitet”, säger forskarna Kirsi Heikkilä-Tammi och Jaana-Piia Mäkiniemi i pressmeddelandet.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga rasism migration invandring magma demokratins drivkrafter partiledare eu ekonomi universitetsreformen demokrati lärarutbildning doktorandstudier sociala medier partijämförelse språkfrågor val samer försvarssamarbete pressen högskolepolitik webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering sverige forskningsfinansiering ungdomar pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik flerspråkighet historia kultur pisa genusforskning journalistik hanaholmen valforskning tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar