Nordiskt medborgarskap skulle underlätta vardagen
Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund driver på ett nordiskt medborgarskap för att underlätta vardagen för medborgarna. Saken ska diskuteras under Nordiska rådets möte i Helsingfors som inleds i dag.
Idén om fördjupat nordiskt samarbete i form av ett nordiskt medborgarskap har kläckts redan tidigare. Sju nordiska politiker, bland dem Haglund, lade fram förslaget i fjol höstas.
– Det här är en mycket konkret åtgärd. Det har blivit för mycket festtal i Nordensammanhang, sa Haglund, riksdagsledamot i Finland och ordförande för Mittengruppen i Nordiska rådet, då till Dagens Nyheter.
Inför Nordiska rådets möte i Helsingfors denna vecka lyfte Haglund fram medborgarskapet igen. Det är enkelt för nordiska medborgare att flytta mellan de nordiska länderna, men det finns många praktiska problem de stöter på. I en intervju till Helsingin Sanomat sa Haglund att många av de konkreta problemen kunde lösas genom ett gemensamt medborgarskap.
– Nu är det en ypperlig tidpunkt att fördjupa det nordiska samarbetet till en ny nivå. Det vore bra att tänka stort och skapa ett Norden 2.0, sa Haglund till Helsingin Sanomat.
Haglund sa till HS att det nordiska samarbetet länge hamnat i skuggan av Europeiska unionen men att intresset för Norden på sistone börjat vakna igen. Redan då han presenterade idén om det nordiska medborgarskapet vid Nordiska rådets plenum i Reykjavik i höstas var mottagandet gott.
– Jag tycker jag har lyckats med lanseringen av förslaget. Ingen har sagt tvärt nej och det är jag glad för, sa Haglund då till Finska Notisbyrån.
Nordiska rådets möte i Helsingfors arrangeras 25–26 januari.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja