”Rörliga väljare söker ett alternativ”
Är de yngre åldersklasserna mer liberala än de äldre? Hur påverkar tillhörighet i en viss samhällsgrupp en människas värden och partival? I sin färska doktorsavhandling har Jussi Westinen granskat politiska skiljelinjer i 2000-talets Finland.
– Gamla skiljelinjer såsom modersmål, arbetsplats och professionell samhällsklass syns fortfarande – framför allt hos väljarna till de äldre partierna, berättar Jussi Westinen (bilden) för Addeto.
Westinen som har disputerat från Åbo Akademi avser Centern, Socialdemokraterna, Svenska folkpartiet och Samlingspartiet när han pratar om de äldre partierna. För sin avhandling analyserade Westinen nationella valundersökningar från tre riksdagsval: 2003, 2007 och 2011.
År 2011 märktes en tydlig förändring då Sannfinländarnas väljarstöd växte betydligt.
– Då uppstod nya skiljelinjer. Diskussionen handlade mer om invandring och EU. De här frågorna ställer väljare med samma yrke och utbildning mot varandra, berättar Westinen.
I sin forskning analyserar han med hjälp av regressionsanalys hur tillhörandet till en viss samhällsgrupp påverkar värden och attityder samt partival. Han har också analyserat hur en del värden och attityder påverkar partivalet.
– Ofta påstås det att de yngre generationerna är mer postmaterialistiska och ställer sig positivare till integration, men det här märks inte i den sociokulturella dimensionen eller i EU-dimensionen.
Däremot förhåller sig de yngre liberalare till sexuella minoriteter än de äldre generationerna.
– Men invandring, det svenska språket och miljöskydd delar unga, säger Westinen.
Mellan de yngre och äldre generationerna syns ändå tydliga skillnader i värderingsdimensionerna.
– De stora åldersklasserna ger mer tyngd till den decentraliserade välfärdsstatsmodellen, de har fäst sig vid det idealet.
”Många vet inte vem de ska rösta på”
Jussi Westinen konstaterar att finländarna överlag upplever politiken som komplicerad.
– Det beror delvis på partisystemets natur. Före valet kan partierna ha helt andra tonfall och meningsskiljaktigheterna kan vara stora, men oberoende av valresultatet fattas pragmatiska beslut i det politiska arbetet.
Enligt Westinen har strävan efter konsensus varit mycket dominerande i Finland, fastän samarbetet ofta leder till att partiet inte kan betjäna de egna väljarna som lovat.
– Det här leder till frustration. Tidigare har Sannfinländarna uppfattats som ett alternativ, men opinionsundersökningar pekar på att väljarna är rejält besvikna då den önskade förändringen inte har kommit, säger Westinen och syftar på de allt lägre opinionssiffrorna för Sannfinländarna.
Partiernas fördelning i olika läger är tydligare och entydigare i Sverige, men å andra sidan skulle det vara svårt att direkt implementera den svenska blockpolitiken på Finland.
– Till exempel har Centern och Samlingspartiet olika åsikter bland annat om stads- och landsbygdspolitiken, fastän båda enligt den svenska modellen skulle tillhöra det borgerliga blocket.
Partierna speglar motstridigheterna i kampanjerna
I sin forskning pratar Jussi Westinen mycket om skiljelinjer. Enligt honom råder en delvis motstridig situation i Finland.
– I vissa sakfrågor är väljarna för olika partier av samma åsikt, i andra frågor är de av motsatt åsikt.
Enligt Westinen återspeglas motstridigheterna i partiernas kampanjer.
– Efter valet, när det är dags för regeringsbildning, görs allt om och de ideologiska motsatserna hamnar i skymundan. När regeringen däremot ska agera stiger motsatserna upp till ytan.
Missnöjet med politikerna och den rådande politiken leder till att väljare allt lättare byter parti.
– De rörliga väljarna söker ett alternativ när besluten inte behagar. Efter fyra år prövar man på ett nytt alternativ.
Till exempel har nedskärningarna på arbetsmarknaden gjort att Socialdemokraternas gått framåt i opinionsmätningarna.
– Det skärs ned i redan uppnådda förmåner och flera väljare känner tydligen att det skulle vara bra om SDP satt i regeringen.
Enligt Westinen är det ändå så hårda beslut som väntar de kommande åren att väljarstödet kan åka av och an allt häftigare, beroende på vem som råkar sitta i regering eller opposition.
– Det är inte lätt att behaga de rörliga väljarna, säger Jussi Westinen.
Text: Addeto / Michaela von Kügelgen
Jussi Westinens doktorsavhandling ”Politiska skiljelinjer i Finland på 2000-talet. En studie av band mellan partier och väljare” i elektroniskt format.
Åbo Akademis pressmeddelande
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja