Politiken präglas av osäkerhet
Hela 2015 men framför allt hösten har stämplats av politisk turbulens i både Sverige och Finland. Flyktingkrisen är en orsak, men enligt professor Åsa von Schoultz präglar oerfarna ledare i både Sverige och Finland politiken.
– Den här hösten har varit väldigt dramatisk. I Sverige har flyktingkrisen överskuggat allt. Om vi nu ska kalla det för en kris? Men åtminstone regeringen och migrationsverket har agerat som om det är kris och fattat radikala beslut, säger professor Åsa von Schoultz vid Mittuniversitetet i en intervju för Addeto.
Men det är inte endast flyktingkrisen som varit synlig i den svenska politiken. Under hösten föll också decemberöverenskommelsen efter att Kristdemokraterna valde att ställa sig utanför.
– Det är svårt att se vad det här innebär i längden.
Enligt von Schoultz måste partierna ändå nu ompröva hur de ska förhålla sig till Sverigedemokraterna. Så länge som decemberöverenskommelsen var i kraft var partiet utestängt från allt politiskt inflytande i Sverige, nu är läget nytt igen.
”Ärenden förbereds inte tillräckligt”
Hösten i Finland har varit minst lika händelserik som i Sverige. Diskussionen om flyktingarna har varit mycket på tapeten.
– Men mitt intryck är att det har avtagit en del, nu diskuteras det mer i termer av enskilda dramatiska händelser, såsom fientliga utspel mot invandrare eller våldtäkt, säger Åsa von Schoultz.
Överlag upplever hon den finländska politiken väldigt instabil. Bland annat hotade statsminister Juha Sipilä med att splittra regeringen om partierna inte kunde enas om den omtvistade vårdreformen.
– Vårdreformen var en svår tvistefråga under förra mandatperioden, så man kan verkligen fråga sig varför man inte förhandlade sig fram till en lösning under regeringsförhandlingarna. Det känns som att den bara sopades under mattan då.
Enligt von Schoultz lyser en viss regeringsovana genom de beslut som fattas – och i flera fall dras tillbaka.
– Utvecklingen kring samhällsfördraget är också talande. Sipilä har varit väldigt offensiv och pressar arbetsmarknadsparterna ovanligt hårt.
Åsa von Schoultz talar om flera små fadäser under regeringens första halvår. Många ärenden förbereds inte tillräckligt vilket leder till att regeringen får bakläxa.
– Regeringen behärskar kanske inte riktigt det politiska hantverket.
Det kostar att regera
Det politiska läget är alltså spänt i både Sverige och Finland.
– Sverige har en svag regering som möter omfattande samhällsutmaningar vilket har tvingat fram politisk handlingskraft. Till exempel har det nu skett en helomvändning i flyktingpolitiken för att hantera de stora flyktingströmmar som under hösten har nått Sverige, något som har varit svårt för koalitionspartnern Miljöpartiet att svälja, säger Åsa von Schoultz.
MP har profilerat sig som mycket liberala i asylfrågor och den interna kritiken från partiets medlemmar är nu hård.
– Åsa Romson brast ut i tårar på den presskonferens där regeringens nya flyktingpolitik presenterades, något som inte precis hör till vanligheten. Det är ett tydligt tecken på hur svårt det var för Miljöpartiets ledning att acceptera de krav det andra regeringspartiet Socialdemokraterna drev igenom.
I Finland har Sannfinländarna fått äta upp sin invandringskritiska politik.
– Det är lite ironiskt att nu när Sannfinländarna sitter i regeringen tar Finland emot mer flyktingar än någonsin, säger von Schoultz.
Den aktuella politiken syns också i opinionssiffror – det kostar att regera. Regerande Sannfinländarna tappar väljarstöd, medan stödet för oppositionspartiet Sverigedemokraterna växer.
– Sverigedemokraterna representerar ett tydligt motstånd mot invandring, något de tidigare var ensamma om. De har också isolerats från inflytande i frågan och de flesta andra politikområden vilket har gett dem en martyrstämpel. I takt med att invandringsfrågan har blivit viktigare i svensk opinion har det gynnat partiet, säger von Schoultz.
Ny politisk karta
Den turbulenta politiken handlar inte endast om ovana politiker eller aktuella händelser.
– Den traditionella politiska kartan har skakats om. Sverigedemokraterna och Sannfinländarna har stärkt sina positioner och samarbetskoalitionerna har blivit annorlunda, säger Åsa von Schoultz.
Enligt henne såg situationen helt annorlunda ut för tio till femton år sedan.
– Nu finns det nya aktörer med i spelet och de gamla partierna måste ompröva sina vanor.
Till exempel har Centern i Finland valt en ordförande utan stark politisk bakgrund – Juha Sipilä är företagare och för en annorlunda politik än tidigare partiledare. Sveriges statminister Stefan Löfven har en stark bakgrund inom fackföreningsrörelsen.
– Det är en form av ny strategi av Socialdemokraterna. Men just nu har vi relativt oerfarna politiska ledare i både Sverige och Finland.
Sedan det svenska riksdagsvalet hösten 2014 och finska riksdagsvalet våren 2015 har det redan i båda länder funnits hot om nyval.
– Det är turbulent i båda länder just nu, men jag tror att regeringarna sitter sina mandatperioder ut. Det hör numera till ovanligheten att en regering avgår under ordinarie mandatperiod vilket talar för att de ska sitta kvar. Alternativen är inte heller uppenbara i något av länderna. Men situationen är osäkrare än på länge, säger Åsa von Schoultz.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik