Effektivitetstänket hotar den akademiska världen
Hur påverkar tekniken inlärningen av ett främmande språk? Ett intresse för Tove Jansson och det svenska språket ledde amerikanska Megan Case via Ryssland till Sverige för att forska om språkinlärning på universitetsnivå.
– Redan när jag skrev min kandidatavhandling i USA ville jag doktorera, men mina intressen är väldigt breda och för att kunna doktorera måste man vara jättefokuserad.
Det berättar Megan Case som nu är inne på sitt fjärde år av doktorandstudier i ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Örebro universitet.
– Jag har en fantastisk handledare och samarbetet har fungerat jättebra. Jag får ett stort stöd från forskarskolan som jag hör till och jag känner att jag är lyckligt lottad, säger Case.
Enligt henne är stödet för doktorander i USA inte alls lika bra som i Sverige.
– Jag känner att jag ansvarar för de svenska skattebetalarna som betalat för min utbildning. Många svenskar ser utbildningen som en självklar rättighet men jag är otroligt tacksam för stödet.
För att doktorera räcker det inte med att man tycker om att studera eller att man har varit duktig i skolan, påpekar Case.
– Det är en lång process och delvis kan det vara en ensam process. För mig är det en stor utmaning och det kan bli psykiskt tungt med ett stort projekt som hänger över en.
Naturligtvis medför doktorandstudierna också friheter.
– Jag kan planera min tidtabell rätt fritt, men ansvaret gör att det ibland känns tungt.
Till en början hade Case planerat att doktorera inom lingvistik, men det blev pedagogik i stället. Hon följer läroprocessen hos studenter som lär sig ett främmande språk och försöker skapa fallstudier.
– Kurserna är på distans och jag är intresserad av vad studenterna gör utanför kursen. De flesta har lärt sig många olika språk och vill lära sig ett språk av rent intresse.
”Greppet om bildningen håller på att försvinna”
Efter avklarade studier i USA flyttade Megan Case till Ryssland 2004 där hon började undervisa i engelska. Där träffade hon också sin man och det visade sig att de hade ett gemensamt intresse i Tove Janssons böcker.
Förutom att Case gärna ville lära sig Tove Janssons modersmål hade hon hört att det fanns avgiftsfria magisterprogram i Sverige. Det fick henne och hennes man att flytta från Ryssland till Sverige 2006. Case berömmer Sverige och säger att allt löpt smidigt med forskningen, bland annat har hon full finansiering för sina doktorandstudier.
– Villkoren för att jobba inom akademin och att doktorera är bättre i Sverige än i USA. Det finns till exempel fler möjligheter att jobba inom akademin när man har doktorerat, och överlag finns det mer stabilitet, säger Case.
Enligt henne fungerar det inte så i USA, men oroväckande trender därifrån börjar också synas i Sverige och Norden.
– Det finns en tendens mot att undervisning och forskning ska vara effektiv och bidra direkt till näringslivet. Det finns inte utrymme för reflektion och man förväntas publicera mycket hela tiden. Men det här är ett problem överallt.
Megan Case nämner att universitet i Japan ska stänga sina humanistiska fakulteter för att de inte anses vara lika viktiga längre. Enligt henne är effektivitetstänket ett hot mot den akademiska världen.
– Greppet om bildningen håller på att försvinna. Men när vi i Norden har våra grundläggande materiella behov tillfredsställda, vad är poängen med livet? Vi borde fokusera på att utveckla oss själva. Litteraturen, konsten – de humanistiska ämnena är viktigare än någonsin.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet högerextremism feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond