Nationella forskningsprogram ska stärka svensk innovation
Sex svenska myndigheter har på uppdrag av regeringen kommit med sina förslag för att stärka svensk forskning och innovation internationellt. Förslagen fungerar som underlag för den svenska regeringen inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Bland förslagen lyfter myndigheterna fram tre viktiga punkter. För det första ska man stärka utvärderingen av forskningskvaliteten och erbjuda forskarna goda villkor. Myndigheterna konstaterar att forskarnas anställningsvillkor och karriärvägar måste förbättras, bland annat genom färre visstidsanställningar.
För det andra ska samverkan stärkas och nationella forskningsprogram inrättas.
– Vi föreslår långsiktiga nationella forskningsprogram och förstärkta strategiska innovationsområden där flera av myndigheterna samverkar. Programmen ska vara tvärvetenskapliga och verka över flera samhällssektorer, konstaterar myndigheterna i ett pressmeddelande.
Dessutom ska samordningen mellan internationella och nationella satsningar inom forskning och innovation stärkas, bland annat genom utveckling så att också länder utanför EU inkluderas.
I bakgrunden finns oro över den stora internationella dragkampen om studenter, forskare och företag. Målet är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation.
– Med våra förslag är vi övertygade om att svensk forskning och innovation långsiktigt kan utvecklas mot högre kvalitet och större samhällsnytta, säger Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet, i ett pressmeddelande.
Myndigheterna som står för förslagen är Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova. Den forskningspolitiska propositionen ska läggas fram nästa höst.
Rapporten som samordnats av Vetenskapsrådet finns att läsa på webben.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik