Differentiering av elever är ett dilemma
Hur reagerar elever på betyg och bedömningar? Alli Klapp forskar om betygens betydelse och säger att ett dåligt betyg kan ha långtgående effekter.
– Det finns ett antagande om att elever som får ett dåligt betyg kommer att skärpa sig, så oavsett om man får ett bra eller dåligt betyg förväntas det leda till ökat lärande, säger forskare Alli Klapp från Göteborgs universitet.
Hon har forskat om betygsättning sedan 2005 och skrivit en avhandling om vad betygen egentligen mäter. Hon har också bakgrund från det praktiska arbetet, Klapp har jobbat som lärare i Rosengård. Enligt henne har betygen olika påverkan på olika sorters elever.
– På högpresterande elever märker man inte så stora skillnader, men ett dåligt betyg kan stanna länge i minnet hos en lågpresterande elev.
Enligt Klapp minns vi bättre det som är negativt och det kan få långtgående följder för en del elever – ett dåligt resultat i ett matematikprov kan leda till ett ointresse för matematik. Men det kan också ha följder för kommande studie- och karriärval.
Mer flexibilitet i bedömningen
Betygens grundläggande syfte är att differentiera.
– Men det som händer då är att det blir ökade skillnader mellan hög- och lågpresterare, mellan flickor och pojkar.
Därför uppmanar Alli Klapp lärare att se över sin egen bedömning – differentierar de eller försöker de uppmuntra elever till inlärning? En ökad differentiering riskerar att leda till segregation och utanförskap.
– Nu är det 13–14 procent av eleverna som inte kan avsluta grundskolan på grund av att de blir underkända. Det är centralt att vi höjer den lägsta nivån i skolan.
Enligt Alli Klapp måste vi också komma ihåg att betygen alltid grundar sig på lärarnas tolkningar av de satta kunskapskraven.
– Det spelar inte någon roll hur detaljerade kunskapskraven är, det kommer alltid att finnas olika tolkningar. Dessutom innebär väldigt detaljerade kunskapskrav ett instrumentellt lärande där det komplexa försvinner.
Alli Klapp efterlyser en flexibilitet i bedömningen. Hon föreslår att lärarna ska väga samman elevernas kunskaper och ta in så många bevis som möjligt – med andra ord inte bara stirra sig blinda på provresultat. Hon förhåller sig också kritiskt till möjligheten att underkänna elever. Ett underkänt vitsord kan innebära en missad chans till högskolestudier. Därför vill hon att lärarna hellre ska göra ungefär rätt än exakt fel.
– Lärarna har stor möjlighet att påverka. I dag exkluderar vi vissa elever genom att bedöma deras prestationer med ett F. Det är bättre att ha eleverna kvar i skolan än att underkänna dem, säger Alli Klapp.
Alli Klapp har nyligen kommit ut med boken ”Bedömning, betyg och lärande” (Studentlitteratur). Boken beskriver och tydliggör hur lärares olika bedömningspraktiker kan påverka elevernas lärande och prestationer. Boken vidgar perspektivet på betygs- och bedömningsfrågan med hjälp av teoretisk och historisk fördjupning. Lärare får praktiska råd om möjligheten att utveckla sin medvetenhet om betydelsen av att ha en genomtänkt undervisning och samstämmighet mellan undervisning och bedömning. Målgruppen är lärare i förskolan, grund- och gymnasieskolan.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet öppna data valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring sls sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt