Från zigenare till romer
Mediebilden av romer har blivit positivare, men romerna är fortfarande rätt osynliga i svenska medier. I en ny rapport beskriver bland annat forskare och journalister hur romer porträtteras i media.
– Ingen grupp har full kontroll över hur de representeras i offentligheten, men romer har exceptionellt lite kontroll, säger Anna Roosvall som är docent vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet.
Tillsammans med docent Ester Pollack har hon genomfört en studie av hur romer skildrats i Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1995–2014. Enligt Roosvall innehöll den första femårsperioden sparsam rapportering om romer och ofta framställdes romerna som marginaliserade.
– År 2000 publicerades en artikel som hette ”fakta om zigenare” fastän termen zigenare dömdes redan 1971. Ofta representerades romer i samband med kriminalitet och fattigdom, säger Roosvall.
Under den undersökta perioden hände ändå något.
– Vi ser tre påfallande ändringar. Det finns mer artiklar om romer, ordet zigenare har ersatts av rom och fastän rapporteringen ofta anknyter till brott handlar det nu om brott mot romer i stället för brott av romer, säger Roosvall och nämner bland annat det hemliga romregistret som avslöjades av DN.
Hon hoppas att förändringen kan bidra till att stereotyper inte dominerar lika starkt som tidigare.
Djupt rotade fördomar
Utöver Roosvall och Pollack har ett antal övriga forskare och skribenter bidragit till ”Mediebilden av romer”. En av dem är Hans Caldaras som själv är rom och av många journalister har uppfattats som inofficiell talesperson för romer. Trots förändringen mot det bättre ser han inte så positivt på situationen.
– Det är fortfarande sällan som romer skildras i positiva ordalag. Det finns mycket positivt bland romer som aldrig lyfts fram, säger Caldaras som bland annat ordnat flera evenemang med romsk anknytning som lockat få journalister.
Karin Pettersson som jobbar på Aftonbladet påpekar att rasism mot romer är relativt socialt accepterat.
– Det finns djupt rotade fördomar och föreställningar och det finns inga reflexer mot myterna, vi reagerar inte på dem. Men om till exempel en felaktig bild av muslimer sprids så reagerar vi, det finns en reflex, säger Pettersson.
Caldaras lyfter fram att romer ofta behandlas som en homogen grupp.
– När en rom gör en kriminell handling är personen inte längre en individ, utan representerar en grupp. Det är legitimt och rumsrent att ha negativ inställning till romer utan att själv kalla sig rasist.
Fastän rapporten ”Mediebilden av romer” visar på positiva tecken finns det fortfarande mycket att göra – framförallt måste attityderna förändras.
– Det är en stor utmaning att dra det här vidare, även om det finns positiva tecken, säger Anna Roosvall.
Artikeln baserar sig på en diskussion under Bokmässan i Göteborg. Tisdagen den 20 oktober ordnas ett seminarium i Stockholm om mediebilden av romer.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet kulturpolitik selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet högerextremism feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj finlands akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond