Få kvinnliga professorer
Trots att kvinnor är välutbildade – mer utbildade än män – är det fortfarande män som dominerar på professorsposterna. Professor Agnes Wold från Göteborgs universitet kräver en attitydförändring.
– Just nu har vi 24 procent kvinnliga professorer i Sverige. Många påstår att kvinnor inte har funnits så länge i akademin, att kvinnor är annorlunda än män och att de hellre fokuserar på familjen, sade professor Agnes Wold på Forskartorget under bokmässan i Göteborg.
Enligt henne är de orsaker som nämns struntprat.
– Kvinnor är rejält mycket mer välutbildade än män, det var redan på 1980-talet som kvinnorna gick om männen i utbildning.
Att skylla på familjen håller inte heller – kvinnor med familj klarar sig faktiskt bättre i akademin än barnlösa kvinnor.
– Män har dubbelt så stor chans att bli professor och kurvorna närmar sig inte, sade Agnes Wold.
Hon påminde om att akademiker ständigt bedöms men att utdelningen av forskningsstöd är mycket ojämn.
– Det är en väldigt manligt kodad bild och det finns fördomar vid bedömningen.
Att kvinnorna blir färre inom ett område kan också leda till att ämnet blir tråkigt för kvinnor.
– Då kommer idén om att ämnet är för tufft för kvinnor och det leder sedan till en ond cirkel. Ofta vill man ändra på kvinnorna och inte på systemet, men som tips kan jag säga att fokusera inte på vad kvinnan gör för fel, sa Wold.
Se hela Agnes Wolds presentation i videoklippet nedan. Seminariet arrangerades av Riksbankens jubileumsfond.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja anders chydenius flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter globalisering akademisk frihet finlands akademi familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning feminism public service stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet högerextremism sexuella minoriteter språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår open access hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad