Heller Sahlgren ifrågasätter det finländska utbildningssystemet
Den svenska forskaren Gabriel Heller Sahlgren ifrågasätter den glansiga bilden som getts av det finländska skolsystemet. På ett seminarium i Helsingfors presenterade han sina teser.
Sedan de första Pisaresultaten 2001 har den finländska skolan och Finlands utbildningssystem rosats runtom i världen. På sistone har resultaten dock börjat dala, och Gabriel Heller Sahlgren pekar i sin färska bok ”Real Finnish Lessons. The True Story of an Education Superpower” på att de tidigare, goda resultaten bland annat berodde på en hierarkisk och omodern skolkultur.
– Lärarauktoriteten och lärarnas status i samhället har långtgående traditioner i Finland, sade Heller Sahlgren till Svenska Yle i samband med seminariet som ordnades av tankesmedjan Magma.
PISAundersökningen mäter inte utbildningspolitik
Enligt Svensk Presstjänst (SPT) sade Heller Sahlgren (på bilden) att det inte finns några forskningsresultat för varför Finland fick så goda resultat i de första Pisajämförelserna.
– De finska skolorna hyllades länge på ett ganska okritiskt sätt. Man har börjat ifrågasätta slutsatserna först då Finland började halka nedåt i Pisarankningarna, säger Heller Sahlgren enligt SPT.
– Pisaundersökningarna mäter inte hur bra utbildningspolitiken är utan hur bra eleverna klarar provet.
Heller Sahlgren, forskningschef vid brittiska Centre for the Study of Market Reform of Education (CMRE) och forskare vid London School of Economics, sade enligt Svenska Yle att det är viktigt med nya färdigheter i ett föränderligt samhälle och att han inte vill vara den sura svensken som rackar ner på de finländska reformerna, men att det kanske lönar sig att inse att man gått väldigt långt i skolreformerna i Sverige.
– Skolpolitiken borde kanske vara en bromskloss när det gäller förändringar. Lite mindre av det goda så att säga, sade Heller Sahlgren enligt Svenska Yle.
Text: Addeto
Läs också: ”Finlands skolframgångar beror inte på politiska reformer”
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja