”Viktigast att stöda forskningen med bäst kvalitet”

Riksbankens Jubileumsfond inrättades i mitten av 1960-talet och firar som bäst 50-årsjubileum. Forskningsstiftelsen delar årligen ut närmare 500 miljoner kronor i understöd och vill i framtiden framförallt främja internationellt forskningssamarbete.

– Dagligen får vår receptionist samtal från folk som tror att de ringer till riksbanken, fastän vi i dagens läge inte har något med Sveriges riksbank att göra, säger Torbjörn Eng som är forskningssekreterare på Riksbankens Jubileumsfond.

I det efterkrigstida Sverige fanns en stark tro på forskningens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning. Från centralt politiskt håll diskuterades olika möjligheter att stöda forskningen. En av idéerna var att riksdagen skulle inrätta en egen stiftelse för ändamålet.

– Primus motor i det arbetet var Sveriges dåvarande statsminister Tage Erlander, som själv hade ett grundmurat intresse för forskningsfrågor. I december 1964 beslutade riksdagen att inrätta en ny stiftelse vars prioritering var samhällsforskning.

Startkapitalet utgjordes av en donation från Sveriges riksbank och därför döptes stiftelsen till Riksbankens Jubileumsfond. Med namnet ville man också uppmärksamma att det gått 300 år sedan Sveriges riksbank grundades.

Tack vare god förvaltning av kapitalet har värdet stadigt vuxit. I dag förvaltar fonden 12 miljarder kronor. Då löntagarfonderna avvecklades under 1990-talet fick Riksbankens Jubileumsfond ett kapitaltillskott på 1,5 miljarder. Målet är ändå inte att dela ut alla pengar.

– Vår stiftelse ska finnas för evigt, vi tar alltså inte pengar från kapitalet, utan avsätter den långsiktigt förväntade årliga avkastningen av kapitalet till forskningsstöd. Tack vare avkastningen lyckas vi hålla utdelningstakten på 450–500 miljoner kronor om året.

Styr tidsramar, inte forskningen

Det pågående 50-årsjubiléet firas i över ett år. Stadgarna för Riksbankens Jubileumsfond antogs genom riksdagsbeslutet i december 1964, i maj 1965 sammanträdde styrelsen för första gången och i oktober samma år delade stiftelsen ut sina första forskningspengar.

Eftersom det var riksdagen som beslutade om instiftandet är kopplingen till riksdagen fortfarande stark. Bland annat sitter riksdagsledamöter i RJ:s styrelse och i bedömargrupperna.

– Men riksdagsledamöterna får aldrig lägga sig i de vetenskapliga bedömningarna av forskningsansökningarna, säger Torbjörn Eng (bilden till höger).

Då jubileumsfonden inrättades var dess huvudsakliga ändamål att stöda kvalificerad forskning som inte var tillgodosedd på annat håll. Det har med tiden kommit att innebära humaniora och samhällsvetenskaper.

RJ stöder treåriga projekt och upp till åtta år långa program. Dessutom främjar stiftelsen forskningens infrastruktur – till exempel ger RJ stöd för digitalisering av arkiv och initierar forskning genom förberedande konferenser eller workshopar.

– Ungefär 75–80 procent av vårt forskningsstöd sker genom så kallade open calls, där forskarna själva fritt får pröva sina idéer och konkurrera med andra om forskningsmedlen. Här styr vi inte forskningens innehåll, men sätter tidsramar och en del andra villkor. Till exempel måste de sökande ha avlagt doktorsexamen.

Förutom open calls, eller bottom-up-stöd som det också kallas, gör RJ riktade tematiska satsningar som står för det resterande samlade forskningsstödet, cirka 25 procent. Satsningarna kan ha varierande karaktär.

– Till exempel utlysningar inom eftersatta eller av andra skäl angelägna forskningsområden eller insatser av mer strukturell karaktär såsom karriäranställningar för juniora forskare eller försöksverksamhet med nya stödformer, berättar Eng.

Nya frågor och svar

I samband med RJ:s jubileum startades en sådan tematisk satsning, nämligen den så kallade jubileumsutlysningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap. 100 miljoner kronor avsattes för att stimulera forskare att formulera komplexa frågor om vår tids samhälleliga och vetenskapliga utmaningar.

– Vi ville att forskarna skulle ta sig an dagens och framtidens nyckelfrågor från breda och globala perspektiv samt stimulera samarbete över nations- och disciplingränser.

Samtidigt öppnade RJ för deltagande av forskare från forskningsfält utanför hum-sam som normalt inte får stöd av just RJ. Dessutom måste minst en deltagande forskare vara verksam vid ett utländskt lärosäte.

– Intresset översteg alla förväntningar. Vi hade hoppats på runt 100 ansökningar, men fick in dubbelt så många. Till slut beviljades åtta grupper forskningsmedel, berättar Torbjörn Eng.

Det är omöjligt att veta hur framtiden kommer att se ut, men inom humaniora tror Eng att allt mer fokus kommer att ligga på utnyttjandet av stora mängder data – så kallad big data kopplat till forskningsfältet digital humanities.

– Med stora databaser kan vi ställa nya frågor och få nya svar. Big data är lite i sin linda fortfarande och har kanske ännu inte motsvarat forskarnas högt ställda förväntningar. Mycket arbete återstår, inte minst när det gäller metodutveckling. Många databaser är nationella, men tänk om man kunde koppla ihop data från flera länder, göra dem ännu större och möjliggöra spännande jämförelser.

Internationalisering nödvändig

I stället för att bara hålla sig inom de svenska riksgränserna vill man på Riksbankens Jubileumsfond gärna blicka ut i världen. RJ vill bidra till att utveckla svensk forskning genom att främja den så viktiga internationaliseringen.

Redan i dag är forskningsstödet öppet för sökande från lärosäten utanför Sverige. Utöver det medverkar RJ i olika internationella forskningssamarbeten.

– Sverige är ett litet land och det kan lätt uppstå jäv. Därför anlitar vi i allt större utsträckning utländska granskare av forskningsansökningar. Samtidigt ger de nya välbehövliga utifrån perspektiv och bidrar på så sätt till att utveckla svenska forskningsmiljöer.

Enligt Torbjörn Eng är det nödvändigt att internationaliseringen ökar.

– Vi vill att forskarna arbetar mer internationellt, därför stimulerar vi forskarmobilitet.

Om svenska forskare får en allt större vana av att arbeta i internationella forskargrupper förbättrar det samtidigt deras möjligheter att konkurrera om prestigefyllda anslag från exempelvis ERC (European Research Council).

– Viktigast är ändå att stöda den forskning som har bäst kvalitet. Dessutom är det centralt att ha en ständigt pågående dialog med beslutsfattare och andra aktörer inom det svenska forskningslandskapet för att RJ ska kunna vara med och se till att den svenska hum-sam-forskningen fortsätter att utvecklas, avslutar Torbjörn Eng.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln