”Ett bättre samhälle via diskussion”
Via fakta och en bättre diskussion kan man förbättra världen – eller åtminstone hjälpa samhället på rätt spår. Det tror tankesmedjan Fores VD Mattias Goldmann.
– Tankesmedjan innehåller det bästa av alla världar. Vi behöver inte tänka på till exempel opinionsmätningar eller nöjda medlemmar.
Det säger tankesmedjan Fores VD Mattias Goldmann som tidigare har jobbat som lokalpolitiker, på riksdagen, som lobbyist, vid NGO:s och i universitetsvärlden. För 1,5 år sedan blev han headhuntad till Fores som kallar sig den gröna och liberala tankesmedjan.
– Vi har en tro på människan och en tro på att vi löser klimatproblem bäst via marknadsekonomi.
På Fores vill man kanalisera ut relevanta forskningsresultat, lyfta politikers blick och hjälpa näringslivet att ha koll på vad som händer inom forskningen och politiken.
– För mig handlar tankesmedjor om en idédiskussion, vi vill fördjupa och förbättra diskussionen och samhället.
Just nu är till exempel migrations- och klimatfrågor väldigt aktuella.
– Jag tror vi får ett bättre samhälle om vi får en bättre diskussion.
Goldmann betonar att det är viktigt att nå ut till folk med fakta både när det gäller migration men också när det gäller det globala klimathotet.
– Många av dagens politiska beslut är baserade på felaktiga föreställningar om hur världen ser ut, också privatpersoner baserar en del beslut på felaktiga grunder. Många vill också ge en felaktig bild för att föra fram sin egen sak och det kommer alltid att finnas starka motkrafter, men till slutet vinner fakta, säger Goldmann.
Kompletterar varandra
Sedan ett tag tillbaka samarbetar Fores med tankesmedjan Demos Helsinki som har huvudkontor i Helsingfors. Samarbetet föddes via ett projekt som leds av Kulturfonden för Sverige och Finland, där poängen är att skapa nya relationer mellan tankesmedjorna i Sverige och Finland samt öka kunskap om det andra landet. Projektet har pågått sedan år 2011. Enligt Goldmann kompletterar Fores och Demos Helsinki varandra på ett fint sätt.
– Vi fokuserar på sådant som är aktuellt i närtid, Demos Helsinki är mer inriktade på vad som händer om 15 år. De får oss att lyfta blicken och titta framåt och vi får dem att tänka mer på nuet.
Tillsammans har de bland annat funderat på något som de kallar internet of NO things – alltså internet som inte fokuserar på själva teknologin. Enligt Demos Helsinki och Fores minskar teknikens roll när det är en naturlig del av vår vardag. Enligt den teorin kommer det till exempel inte att vara lika viktigt att hålla alla möten fysiskt på samma ställe.
– Ibland måste man så klart träffas, men det här är något som vi bara börjat nosa på. Nu finns all information överallt gratis – vad händer med äganderätt och företagande?
Nedan finns en länk till ett seminarium som Fores och Demos Helsinki ordnade i augusti i Stockholm. Läs mer om ämnet på Demos Helsinkis webbsida.
Samarbetet med Demos Helsinki har hittills varit både intressant och givande. Enligt Goldmann finns det många fördelar med landsöverskridande samarbete.
– Till exempel när det gäller förnybar energi så har Finland tuffare mål än Sverige och det hjälper oss att förstå läget bättre. Däremot kan vi mer om migration och kan hjälpa Finland på den punkten.
Goldmann skulle gärna öka på samarbetet med Finland. Han efterlyser finländska postdoc-forskare som är intresserade av bland annat miljö och marknad, migration och global demokratisering och välkomnar dem till Fores kontaktnät.
Nordiskt samarbete bra – men inte alltid
Det nordiska samarbetet kan också föra med sig mycket gott – länderna bidrar med olika pusselbitar och expertis som de andra länderna kan dra nytta av. På Kulturfonden för Sverige och Finland anser man att länderna har mycket att vinna genom ett ökat samarbete på alla nivåer.
Via samarbetet kan länderna dra många lärdomar från varandra på grund av relativt lika samhällsstruktur. Tankesmedjorna är viktiga aktörer som policyskapare och samhällsdebattörer.
Till exempel har man inom forskningsinstitutet Nordregio jämfört hur transporternas miljöpåverkan har minskat i alla länder.
– Vi kan ta fasta på likheterna och ta de bästa bitarna från varandra. Norge är bäst på elbilar, Sverige på biodriven el, Finland på att utnyttja skogen och Danmark på att utnyttja vindenergin.
Nu har Sverige också en minister för nordiskt samarbete och det finns mycket bra att hämta där. Däremot tror inte Goldmann på att man alltid behöver satsa på just nordiskt samarbete.
– Ofta tvingar man in en fyrkant i ett hål, men på vissa områden så är det liknande lagstiftning i de nordiska länderna och då kan samarbeta fungera, säger Goldmann och nämner bland annat offentlighetsprincipen.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad vetenskapsrådet islam hatretorik open access flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter svenska tiden globalisering kulturpolitik familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning feminism högerextremism stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet public service sexuella minoriteter språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf finlands akademi akademisk frihet henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår anders chydenius tankesmedja konfliktforskning sibelius stad