”Finlands skolframgångar beror inte på politiska reformer”

Finlands skolsystem har hyllats i övriga världen efter utmärkta Pisa-resultat. Nu ifrågasätter forskaren Gabriel Heller Sahlgren Finlands skolframgångar i en ny rapport.

I rapporten Real Finnish lessons: The story of an education superpower granskar forskaren Gabriel Heller Sahlgren varför Finland börjat klara sig sämre i Pisa-undersökningarna än i början av 2000-talet. Enligt honom handlar inte Finlands tidigare framgångar om rätt forms skolpolitik utan om samhällsutvecklingen efter kriget.

– Skolornas och lärarnas ofta hyllade autonomi är ett talande exempel. Före 1990-talet var Finlands utbildningssystem starkt centraliserat. En aktiv skolinspektion existerade och läroplanen var detaljerad. Lärare var till och med tvungna att föra klassdagbok över vad som lärdes ut. Samtidigt påbörjades resultatförbättringarna redan på 1970-talet och toppen nåddes under tidigt 2000-tal – strax efter att decentraliseringen slutfördes, skriver Heller Sahlgren i en debattartikel i Dagens Nyheter. 

Enligt Gabriel Heller Sahlgren har de finländska Pisa-resultaten sjunkit eftersom Finland nu mer och mer liknar andra utvecklade länder.

– Den starka arbetsetiken och fokus på utbildning som existerar i början av snabb utveckling tenderar i slutändan att leda till belåtenhet, skriver Heller Sahlgren.

Han ser inte heller en mer elevstyrd undervisning som rätt väg att gå.

– I den nya läroplanen som träder i kraft 2016 har betoningen på elevinflytande ökat. Detta är samma mönster som vi tidigare har sett i Sverige.

Enligt Heller Sahlgren finns det risker med mer elevinflytande – något som också svenska politiker bör fundera på.

Finlands Pisa-koordinator Jouni Välijärvi från Jyväskylä universitet anser att de något försämrade Pisa-resultaten inte är så alarmerande. Enligt honom kan det handla om att unga i dag använder sin tid på ett annorlunda sätt än tidigare, skriver Helsingin Sanomat. 

Andreas Schleicher från OECD som koordinerar Pisa-undersökningen anser inte heller att det nya skolsystemet har orsakat de försämrade resultaten.

– Ännu på 1960-talet då undervisningen i Finland var som mest traditionell var inlärningsresultaten endast medelmåttiga. Det var först efter förändringarna på 1970- och 1980-talet som inlärningsresultaten förbättrades. I de nyaste resultaten handlar det endast om en liten försämring, säger Andreas Schleicher till Helsingin sanomat.

Läs också vad Janne Holmén inom projektet Demokratins drivkrafter bloggar om skillnader mellan finska och finlandssvenska skolprestationer. 
 
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto