Den nordiska modellen fungerar också i framtiden
I Nordiska ministerrådets nya rapport analyseras Nordens ekonomiska framgång och de faktorer som inverkar på ländernas ekonomi ur ett brett perspektiv. De nordiska länderna är inte riktigt lika unika eller likartade som man ofta tror.
– Omfattande löften om välfärd i kombination med ländernas ringa storlek gör att de nordiska länderna i vissa avseenden är mer ömtåliga än många andra välutvecklade länder. Å andra sidan har de också en rad styrkor, och med reformer i en realistisk omfattning har de nordiska länderna förutsättningar att säkra en hållbar välfärd i framtiden, visar rapporten The Nordic model – challenged but capable of reform.
Rapporten har tagits fram inom Nordiska ministerrådets program Hållbar Nordisk Välfärd, skriver ministerrådet i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten uppvisar många andra länder likadan eller högre levnadsstandard i dag, och flera av länderna har lika höga offentliga utgifter och lika hög nivå på beskattningen som i Norden. De nordiska länderna har dock lyckats kombinera en hög genomsnittlig levnadsstandard, låga inkomstskillnader och låg fattigdomsnivå anmärkningsvärt väl.
Även om de nordiska länderna har ett starkt utgångsläge på många politiska områden finns det utrymme för förbättring på många områden, i olika grad i olika länder. Dessa möjligheter bör enligt forskarna användas mer proaktivt än någonsin.
– Ännu större fokus bör läggas vid byggandet av kompetenser. Lika möjligheter inom utbildningen och livslångt lärande bör vara ledstjärnor även i framtiden. Den nordiska modellen baserar sig mycket på en hög sysselsättningsnivå. Därför behövs kraftfulla åtgärder för att kompensera det arbetskraftsbortfall som den åldrande befolkningen medför, särskilt då det gäller pensionssystemen, säger Vesa Vihriälä, medförfattare och VD på Näringslivets forskningsinstitut ETLA i Finland.
Läs hela rapporten här.
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander akademisk frihet finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet öppna data valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring sls sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet public service sexuella minoriteter flyktingar open access hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter edelfelt