Den nordiska modellen fungerar också i framtiden
I Nordiska ministerrådets nya rapport analyseras Nordens ekonomiska framgång och de faktorer som inverkar på ländernas ekonomi ur ett brett perspektiv. De nordiska länderna är inte riktigt lika unika eller likartade som man ofta tror.
– Omfattande löften om välfärd i kombination med ländernas ringa storlek gör att de nordiska länderna i vissa avseenden är mer ömtåliga än många andra välutvecklade länder. Å andra sidan har de också en rad styrkor, och med reformer i en realistisk omfattning har de nordiska länderna förutsättningar att säkra en hållbar välfärd i framtiden, visar rapporten The Nordic model – challenged but capable of reform.
Rapporten har tagits fram inom Nordiska ministerrådets program Hållbar Nordisk Välfärd, skriver ministerrådet i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten uppvisar många andra länder likadan eller högre levnadsstandard i dag, och flera av länderna har lika höga offentliga utgifter och lika hög nivå på beskattningen som i Norden. De nordiska länderna har dock lyckats kombinera en hög genomsnittlig levnadsstandard, låga inkomstskillnader och låg fattigdomsnivå anmärkningsvärt väl.
Även om de nordiska länderna har ett starkt utgångsläge på många politiska områden finns det utrymme för förbättring på många områden, i olika grad i olika länder. Dessa möjligheter bör enligt forskarna användas mer proaktivt än någonsin.
– Ännu större fokus bör läggas vid byggandet av kompetenser. Lika möjligheter inom utbildningen och livslångt lärande bör vara ledstjärnor även i framtiden. Den nordiska modellen baserar sig mycket på en hög sysselsättningsnivå. Därför behövs kraftfulla åtgärder för att kompensera det arbetskraftsbortfall som den åldrande befolkningen medför, särskilt då det gäller pensionssystemen, säger Vesa Vihriälä, medförfattare och VD på Näringslivets forskningsinstitut ETLA i Finland.
Läs hela rapporten här.
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
tankesmedja open access studentkår krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet kulturpolitik selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning bildgalleri nato medborgarforskning feminism högerextremism stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika finskan i sverige partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism läsförmåga hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet public service sexuella minoriteter språkpolitik granskning islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj finlands akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond flyktingar anders chydenius hatretorik