Universitetsutbildning en lönsam investering
Universitetsutbildade har större inkomstsäkerhet än personer från andra utbildningsnivåer. Inkomsterna är också dubbelt högre än för yrkesskolutbildade. Det visar en ny finländsk studie.
Universitetsutbildning leder till högre inkomster också efter att man justerar för arbetslöshets- och lönerisk. Det visar en studie som publicerats i vetenskapstidskriften Labour Economics.
I Roope Uusitalos och Kristian Koerselmans studie jämförs livstidsinkomsterna av finländare med olika utbildningsnivåer. Universitetsutbildade har inte bara dubbelt så stora inkomster som yrkesskolutbildade i genomsnitt, utan har också en mycket större inkomstsäkerhet jämfört med andra utbildningsnivåer. Detta trots att arbetsmarknaden för universitetsutbildade ofta framställs som särskilt osäker, skriver Åbo Akademi i en nyhet.
Män tjänar mer än kvinnor
Studien visar att universitetsutbildade män har en genomsnittlig livstidsinkomst på nästan två miljoner euro före skatt, medan män med endast grundskole- eller yrkesskolutbildning har genomsnittliga livstidsinkomster på mindre än 900 000 euro. För kvinnor är dessa siffror ungefär 70 procent av männens.
– Universitetsutbildningen ökar inkomsterna (efter skatt) med ungefär en halv miljon euro jämfört med en yrkesutbildning, säger Roope Uusitalo till tidningen Taloussanomat.
Enligt Uusitalo baserar sig materialet på ett urval av finländska löntagare från år 1988 till 2009, skriver tidningen.
– Historiskt har löne- och sysselsättningsskillnaderna mellan grundskoleutbildade och yrkesskolutbildade inte varit så stora men arbetsmarknaden håller på att ändras. Man klarar sig inte längre så bra med endast grundskoleutbildning, säger Uusitalo till Taloussanomat.
Studien är utförd av nationalekonomerna Kristian Koerselman från Åbo Akademi och Roope Uusitalo från Helsinki Center of Economic Research, HECER.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik