Universitetsutbildning en lönsam investering
Universitetsutbildade har större inkomstsäkerhet än personer från andra utbildningsnivåer. Inkomsterna är också dubbelt högre än för yrkesskolutbildade. Det visar en ny finländsk studie.
Universitetsutbildning leder till högre inkomster också efter att man justerar för arbetslöshets- och lönerisk. Det visar en studie som publicerats i vetenskapstidskriften Labour Economics.
I Roope Uusitalos och Kristian Koerselmans studie jämförs livstidsinkomsterna av finländare med olika utbildningsnivåer. Universitetsutbildade har inte bara dubbelt så stora inkomster som yrkesskolutbildade i genomsnitt, utan har också en mycket större inkomstsäkerhet jämfört med andra utbildningsnivåer. Detta trots att arbetsmarknaden för universitetsutbildade ofta framställs som särskilt osäker, skriver Åbo Akademi i en nyhet.
Män tjänar mer än kvinnor
Studien visar att universitetsutbildade män har en genomsnittlig livstidsinkomst på nästan två miljoner euro före skatt, medan män med endast grundskole- eller yrkesskolutbildning har genomsnittliga livstidsinkomster på mindre än 900 000 euro. För kvinnor är dessa siffror ungefär 70 procent av männens.
– Universitetsutbildningen ökar inkomsterna (efter skatt) med ungefär en halv miljon euro jämfört med en yrkesutbildning, säger Roope Uusitalo till tidningen Taloussanomat.
Enligt Uusitalo baserar sig materialet på ett urval av finländska löntagare från år 1988 till 2009, skriver tidningen.
– Historiskt har löne- och sysselsättningsskillnaderna mellan grundskoleutbildade och yrkesskolutbildade inte varit så stora men arbetsmarknaden håller på att ändras. Man klarar sig inte längre så bra med endast grundskoleutbildning, säger Uusitalo till Taloussanomat.
Studien är utförd av nationalekonomerna Kristian Koerselman från Åbo Akademi och Roope Uusitalo från Helsinki Center of Economic Research, HECER.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet kulturpolitik selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter högerextremism tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet public service feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä familj finlands akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond