Universitetsutbildning en lönsam investering
Universitetsutbildade har större inkomstsäkerhet än personer från andra utbildningsnivåer. Inkomsterna är också dubbelt högre än för yrkesskolutbildade. Det visar en ny finländsk studie.
Universitetsutbildning leder till högre inkomster också efter att man justerar för arbetslöshets- och lönerisk. Det visar en studie som publicerats i vetenskapstidskriften Labour Economics.
I Roope Uusitalos och Kristian Koerselmans studie jämförs livstidsinkomsterna av finländare med olika utbildningsnivåer. Universitetsutbildade har inte bara dubbelt så stora inkomster som yrkesskolutbildade i genomsnitt, utan har också en mycket större inkomstsäkerhet jämfört med andra utbildningsnivåer. Detta trots att arbetsmarknaden för universitetsutbildade ofta framställs som särskilt osäker, skriver Åbo Akademi i en nyhet.
Män tjänar mer än kvinnor
Studien visar att universitetsutbildade män har en genomsnittlig livstidsinkomst på nästan två miljoner euro före skatt, medan män med endast grundskole- eller yrkesskolutbildning har genomsnittliga livstidsinkomster på mindre än 900 000 euro. För kvinnor är dessa siffror ungefär 70 procent av männens.
– Universitetsutbildningen ökar inkomsterna (efter skatt) med ungefär en halv miljon euro jämfört med en yrkesutbildning, säger Roope Uusitalo till tidningen Taloussanomat.
Enligt Uusitalo baserar sig materialet på ett urval av finländska löntagare från år 1988 till 2009, skriver tidningen.
– Historiskt har löne- och sysselsättningsskillnaderna mellan grundskoleutbildade och yrkesskolutbildade inte varit så stora men arbetsmarknaden håller på att ändras. Man klarar sig inte längre så bra med endast grundskoleutbildning, säger Uusitalo till Taloussanomat.
Studien är utförd av nationalekonomerna Kristian Koerselman från Åbo Akademi och Roope Uusitalo från Helsinki Center of Economic Research, HECER.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad