Minoritetspolitik har räddat sydsamiskan
Sydsamiskan lever vidare i Sverige mot alla odds, tack vare den nya minoritetspolitiken. Det går att vitalisera språk som nästan slutat talas. Det visar en ny svensk studie om sydsamiskan.
Sydsamiskan är ett exempel på att minoritetsspråk kan överleva. I dag använder allt fler unga språket. Det är 2000-talets nya minoritetspolitik som är förklaringen till vitaliseringen, visar språkvetaren Leena Huss i en nyligen avslutad studie finansierad av Riksbankens Jubileumsfond.
När Huss startade projektet Revitalisering mot alla odds? Sydsamiskan i Sverige var hon intresserad av att veta hur den nya minoritetspolitiken påverkade sydsamiskan. I dag kan hon visa att lagstiftningen i form av 2009 års språklagar hade en positiv effekt på sydsamiskan.
– Det har blivit lättare att prata sydsamiska, och den minoritetspolitiska reformen har fött nytt hopp för många sydsamer, säger Leena Huss i ett pressmeddelande.
Språket förändrar identiteten
Huss har bland annat gjort intervjuer med lärare och med föräldrar som har barn som läser sydsamiska. Språket anses av de flesta vara en oumbärlig beståndsdel för identiteten. Så är det också för den samiska identiteten. Ändå menar en majoritet av de tillfrågade att man inte behöver kunna sydsamiska för att betrakta sig som same.
– När språket genom olika insatser får nytt liv, så betyder det också att identiteten förändras. Vår studie visar hur språket i många fall hänger ihop med ett etniskt uppvaknande och hur ett ökat användande av sydsamiskan i sin tur leder till att man reser frågor om egenmakt och dekolonisering, säger Leena Huss.
Flera som deltagit i undersökningen ser Sveriges minoritetspolitik som en väldigt viktig del för bevarandet av sydsamiskan. Nya möjligheter finns men många anser också att implementeringen av minoritetspolitiken varit bristfällig vilket riskerar att hindra den revitalisering som annars vore möjlig.
– Men det finns i och med den nya minoritetspolitiken och de insatser som gjorts i dess efterföljd en stark tro på framtiden. På så sätt kan man faktiskt säga att politiken räddat sydsamiskan, säger Leena Huss.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam hatretorik anders chydenius flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter svenska tiden globalisering finlands akademi familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning feminism public service stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet högerextremism sexuella minoriteter språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf kulturpolitik akademisk frihet henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår open access tankesmedja vetenskapsrådet sibelius stad