Minoritetspolitik har räddat sydsamiskan
Sydsamiskan lever vidare i Sverige mot alla odds, tack vare den nya minoritetspolitiken. Det går att vitalisera språk som nästan slutat talas. Det visar en ny svensk studie om sydsamiskan.
Sydsamiskan är ett exempel på att minoritetsspråk kan överleva. I dag använder allt fler unga språket. Det är 2000-talets nya minoritetspolitik som är förklaringen till vitaliseringen, visar språkvetaren Leena Huss i en nyligen avslutad studie finansierad av Riksbankens Jubileumsfond.
När Huss startade projektet Revitalisering mot alla odds? Sydsamiskan i Sverige var hon intresserad av att veta hur den nya minoritetspolitiken påverkade sydsamiskan. I dag kan hon visa att lagstiftningen i form av 2009 års språklagar hade en positiv effekt på sydsamiskan.
– Det har blivit lättare att prata sydsamiska, och den minoritetspolitiska reformen har fött nytt hopp för många sydsamer, säger Leena Huss i ett pressmeddelande.
Språket förändrar identiteten
Huss har bland annat gjort intervjuer med lärare och med föräldrar som har barn som läser sydsamiska. Språket anses av de flesta vara en oumbärlig beståndsdel för identiteten. Så är det också för den samiska identiteten. Ändå menar en majoritet av de tillfrågade att man inte behöver kunna sydsamiska för att betrakta sig som same.
– När språket genom olika insatser får nytt liv, så betyder det också att identiteten förändras. Vår studie visar hur språket i många fall hänger ihop med ett etniskt uppvaknande och hur ett ökat användande av sydsamiskan i sin tur leder till att man reser frågor om egenmakt och dekolonisering, säger Leena Huss.
Flera som deltagit i undersökningen ser Sveriges minoritetspolitik som en väldigt viktig del för bevarandet av sydsamiskan. Nya möjligheter finns men många anser också att implementeringen av minoritetspolitiken varit bristfällig vilket riskerar att hindra den revitalisering som annars vore möjlig.
– Men det finns i och med den nya minoritetspolitiken och de insatser som gjorts i dess efterföljd en stark tro på framtiden. På så sätt kan man faktiskt säga att politiken räddat sydsamiskan, säger Leena Huss.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik