Romer diskrimineras fortfarande
Romerna i Finland har flera erfarenheter av diskriminering på alla livsområden. Det här framkommer i minoritetsombudsmannens nya utredning.
Enligt minoritetsombudsmannen visar Annorlunda varje dag - En utredning om romers erfarenheter av diskriminering att det är absolut nödvändigt att ingripa i enskild vardagsdiskriminering effektivare än tidigare. De politiska programmen måste konkretiseras bättre än tidigare och föras ner på lokal- och individnivå, skriver minoritetsombudsmannen i ett pressmeddelande.
Sammanlagt 68,7 procent av de romer som intervjuades i samband med utredningen berättar att de har upplevt diskriminering i någon form under det senaste året. Siffran är exceptionellt hög. Romerna upplever mer diskriminering än somalier och ryskspråkiga som bor i Finland.
– De här siffrorna är sorgliga. Vi visste visserligen att den romska minoriteten i Finland är en diskriminerad grupp men vi kunde nog inte vänta oss så här höga siffror. Utredningens resultat måste väcka finländarna att inse vilken omfattande samhällelig orättvisa det handlar om, säger minoritetsombudsman Eva Biaudet i pressmeddelandet.
Diskriminering kan leda till marginalisering
Om likabehandlingen av romer och deras position i samhället ska förbättras, räcker det inte att myndigheternas arbete mot diskriminering blir effektivare. Minoritetsombudsmannen presenterar åtgärder för myndigheter, serviceproducenter och privatpersoner för att minska diskrimineringen. Gemensamt för dessa åtgärder är att de strävar efter att genom dialog mellan majoriteten och romerna lösa också enskilda problemsituationer.
– Diskriminering skadar människovärdet djupt och kan i värsta fall leda till marginalisering. Majoriteten måste bryta sig loss från fördomarna och möta romerna som individer i alla livssituationer, säger Biaudet.
Tidningen Helsingin Sanomat var med då undersökningen presenterades.
– Romer utsätts för diskriminering genast då de stiger ut genom hemdörren, sa överinspektör Sarita Friman-Korpela som sitter i romernas rådgivande delegation.
I forskningen beaktades också omständigheter som kan försvåra till exempel jobb- eller bostadssökning, skriver HS. Helsingforsbon Alida Friman påminner att flera romer använder arbetskläder till exempel i vårdjobb.
– Problemet ligger i att flera romer inte kommer längre än till intervjun. Man ser inte att det finns en människa inne i dräkten, sa Friman då undersökningen presenterades.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik open access studentkår krigsbarn edelfelt henrik meinander svenska tiden socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi akademisk frihet globalisering dialekter riksbankens jubileumsfond flyktingar anders chydenius tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik