Minoriteters rättigheter väcker diskussion
Den svenska minoritetslagen har gällt i fyra år. I ett seminarium på Finlands ambassad i Stockholm diskuterades minoriteternas nuvarande ställning i Sverige samt minoriteternas utmanande med lovande framtid.
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010. Lagen garanterar Sveriges nationella minoriteter ett grundskydd samt särskilda rättigheter för den som bor i ett förvaltningsområde för samiska, meänkieli eller finska. På seminariet på Finlands ambassad i Stockholm diskuterade minoritetspolitiska experter vilka åtgärder som behövs för att rättigheterna i praktiken ska förverkligas, skriver Finlands ambassad i en nyhet.
Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget är huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet. Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna.
De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.
Lokala aktörer viktiga
Fastän det skett utveckling finns det ännu mycket som kan göras för att förbättra situationen för minoriteterna i Sverige, skriver Finlands ambassad i nyheten.
– Det är förvaltningsområdena som ansvarar för bland annat äldreomsorgen och för förskoleverksamheten på finska. Det här har tolkats väldigt olika i olika kommuner, sa minister Erik Ullenhag i seminariet.
Ministern betonade förvaltningskommunernas ansvar och vikten av förenhetligandet av minoritetstjänsterna.
– Utan lokala aktörer skulle de nationella minoriteterna inte kunna få service på det egna språket, framhöll Ullenhag.
Minoritetsbarn fortfarande marginaliserade
Under seminariet presenterades också den färska rapporten Tio sätt att stärka barn och unga som framställts av Svenska kyrkan och Uppsala universitet. Kaisa Syrjänen Schaal, chef för Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet, påminde om att minoritetsarbete kräver en stark kompetens hos flera aktörer; de statliga myndigheterna, lokalförvaltningen och det civila samhället. Och förutom kompetens och expertis behövs resurser, samarbete och vilja.
– Om det inte är möjligt att läsa minoritetsspråk i Sverige så har språken ingen framtid. Vi måste satsa på barnens språkkunskaper, sa Syrjänen Schaal under seminariet.
Enligt Svenska kyrkans pressmeddelande betonar Syrjänen Schaal att barn som tillhör nationella minoriteter och urfolket samerna fortfarande är marginaliserade i många sammanhang.
– Det är viktigt att skapa sammanhang och frizoner där barn och unga från minoriteter och urfolk får vara normen och inte bli ifrågasatta. Det kan bidra till att stärka dem i deras identitet, göra dem tryggare och öka livsmodet. Att få vara sig själv, att få tillgång till sitt eget språk och att kunna påverka sin egen situation är grundläggande rättigheter, säger Kaisa Syrjänen Schaal i Svenska kyrkans pressmeddelande.
Modersmålsundervisningen nödvändig
Enligt Svenska kyrkans rapport förverkligas inte barns och ungas rättigheter att lära sig modersmålet, skriver Finlands ambassad i Stockholm. Rapporten föreslår att både myndigheterna och minoriteterna närmare borde granska FN:s barnkonvention. Perspektivet på barnens rättigheter borde också stadigare förankras i minoritetsarbetet och minoriteterna bör få chanser att påverka. Rapporten kan laddas ner i Svenska kyrkans pressrum.
Samma frågor diskuterades ur de ungas perspektiv på Finlandsinstitutet i Stockholm i slutet av mars. Enligt Sveriges radios nyhet väckte seminariet mycket intresse. En av de viktigaste frågorna berörde modersmålsundervisningen på minoritetsspråk.
– Samiska barn, minoritesbarn, har svårt att få tillgång till att lära sig sitt modersmål och det är en mjuk fråga som regeringen kan göra något åt väldigt snart, konstaterade Sáminuorras ordförande Per-Jonas Partapuoli i seminariet.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja open access studentkår krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet innovation gästkrönika finskan i sverige rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism läsförmåga hälsopolitik krig stockholms universitet högerextremism feminism medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond flyktingar anders chydenius hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik