Universitetsreformen skapade vinnare och förlorare
I Finland har den akademiska friheten satts på spel och universitetspersonalen upplever att de hela tiden förväntas prestera bättre resultat. Det här framgår ur en forskning som har sett på de högskolepolitiska förändringarna i Finland.
Akademiforskare Oili-Helena Ylijoki från Tammerfors universitet och specialforskare Jani Ursin från Jyväskylä universitet har forskat hur de högskolepolitiska förändringarna har tagits emot i den akademiska världen i Finland.
For forskningen har Ylijoki och Ursin intervjuat 42 forskare från åtta finländska universitet, skriver Tammerfors universitets nyheter.
De intervjuade upplevde att universiteten nu förväntar sig större prestationer och mer högklassiga resultat både i undervisningen och forskningen. Dessutom har den akademiska friheten och autonomin satts på spel och de administrativa uppgifterna och förpliktelserna belastar mer än tidigare.
– Det räcker inte med att man undervisar och forskar, man måste också utveckla både undervisningen och forskningen, skapa kvalitets- och kontrollsystem och sedan vidareutveckla dem, berättar en av de intervjuade.
Osäker framtid
Tammerfors universitets nyheter skriver att det autonomare universitetet inte har lyckats undanröja till exempel snuttjobb eller skapa en arbetsmiljö där alla trivs. Det är svårt att binda sig till en akademisk karriär och till arbetsgemenskapen då det egna arbetet och den egna institutionens framtid är osäker.
En del av de intervjuade ser pensionering som den enda möjligheten för att fortsätta forska. Det här orsakar en förvirrande paradox: för att kunna forska måste man lämna den akademiska världen.
Alla förhåller sig ändå inte negativt till förändringarna. Speciellt personer som representerar universitetens strategiska områden eller ämnen som värderas högt i samhället är självsäkra. De högskolepolitiska förändringarna har inte påverkat dem på något sätt. De har i stället kunnat dra nytta av dem och till och med fungerat som dragkrafter för förändringarna, skriver Tammerfors universitets nyheter.
– Skillnaderna i de akademiska identiteterna är enorma. Det kan jobba både vinnare och förlorare i samma korridorer, konstaterar Ylijoki och Ursin för Tammerfors universitets nyheter.
Addeto ha tidigare skrivit om hur den finländska universitetsreformen har påverkat den akademiska världen. Bland annat Tapani Kaakkuriniemi, ordförande för Forskarförbundet har kritiserat reformen.
Tammerfors universitets nyhet
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt