Universitetsreformen skapade vinnare och förlorare
I Finland har den akademiska friheten satts på spel och universitetspersonalen upplever att de hela tiden förväntas prestera bättre resultat. Det här framgår ur en forskning som har sett på de högskolepolitiska förändringarna i Finland.
Akademiforskare Oili-Helena Ylijoki från Tammerfors universitet och specialforskare Jani Ursin från Jyväskylä universitet har forskat hur de högskolepolitiska förändringarna har tagits emot i den akademiska världen i Finland.
For forskningen har Ylijoki och Ursin intervjuat 42 forskare från åtta finländska universitet, skriver Tammerfors universitets nyheter.
De intervjuade upplevde att universiteten nu förväntar sig större prestationer och mer högklassiga resultat både i undervisningen och forskningen. Dessutom har den akademiska friheten och autonomin satts på spel och de administrativa uppgifterna och förpliktelserna belastar mer än tidigare.
– Det räcker inte med att man undervisar och forskar, man måste också utveckla både undervisningen och forskningen, skapa kvalitets- och kontrollsystem och sedan vidareutveckla dem, berättar en av de intervjuade.
Osäker framtid
Tammerfors universitets nyheter skriver att det autonomare universitetet inte har lyckats undanröja till exempel snuttjobb eller skapa en arbetsmiljö där alla trivs. Det är svårt att binda sig till en akademisk karriär och till arbetsgemenskapen då det egna arbetet och den egna institutionens framtid är osäker.
En del av de intervjuade ser pensionering som den enda möjligheten för att fortsätta forska. Det här orsakar en förvirrande paradox: för att kunna forska måste man lämna den akademiska världen.
Alla förhåller sig ändå inte negativt till förändringarna. Speciellt personer som representerar universitetens strategiska områden eller ämnen som värderas högt i samhället är självsäkra. De högskolepolitiska förändringarna har inte påverkat dem på något sätt. De har i stället kunnat dra nytta av dem och till och med fungerat som dragkrafter för förändringarna, skriver Tammerfors universitets nyheter.
– Skillnaderna i de akademiska identiteterna är enorma. Det kan jobba både vinnare och förlorare i samma korridorer, konstaterar Ylijoki och Ursin för Tammerfors universitets nyheter.
Addeto ha tidigare skrivit om hur den finländska universitetsreformen har påverkat den akademiska världen. Bland annat Tapani Kaakkuriniemi, ordförande för Forskarförbundet har kritiserat reformen.
Tammerfors universitets nyhet
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja