Sverigefinska tidningar digitaliseras
Finskspråkiga tidningar som har utkommit i Sverige digitaliseras som bäst i S:t Michel i Finland. Allmänheten får ta del av tidningarna då de upphovsrättsliga frågorna är avklarade.
Finlands Nationalbiblioteks digitaliserings- och konserveringscenter i S:t Michel har mikrofilmat finskspråkiga tidningar som har utkommit under 1800- och 1900-talen i Sverige. Digitaliseringen görs i samarbete med Kungliga biblioteket, skriver Nationalbibliotekets tidning Kansalliskirjasto.
Mikrofilmningen görs för att tidningarna senare ska kunna digitaliseras men också för att tidningarna ska hålla längre.
– Materialet som vi har fått från Sverige är i dåligt skick. Pappret bevaras bara en begränsad tid medan mikrofilmat material håller i 500 år. Om tidningsmaterialet bara skulle bevaras i pappersformat skulle vi i en snar framtid inte kunna använda det i forskningssyfte, säger digitaliserings- och konserveringscentrets chef Majlis Bremer-Laamanen till Kansalliskirjasto.
Enligt henne ger tidningarna ett nytt perspektiv på de finländska minoriteterna utomlands. Med projektet vill man också bland annat lyfta fram den finskspråkiga minoriteten i Tornedalen.
– Vi anser att det här jobbet värnar om kulturarvet. Minoriteter och emigranter kommer sällan till tals i pressen, säger Bremer-Laamanen.
Enligt tidningen Kansalliskirjasto gäller inte samarbetet med Sverige endast om att rädda historiskt viktigt material. Genom att digitalisera tidningarna som under åren lagts ner och glömts bort blir materialet tillgängligt för en större publik. Möjliga användare är till exempel forskare från olika områden, släktforskare samt allmänheten.
Sökes finansiering
Digitaliserings- och konserveringscentret har skött mikrofilmningen helt med egna resurser. Än så länge har projektet inte fått utomstående finansiering, skriver tidningen Kansalliskirjasto.
Tidningsmaterialet består av 11 tidningar från åren 1878–1958. Sammanlagt finns 40 000 tidningssidor. Sveriges Kungliga bibliotek har valt ut tidningarna och rett ut tidningarnas bakgrund. Dessutom har KB utrett brister i samlingarna.
Enligt Majlis Bremer-Laamanen har projektsamarbetet med Sverige gått bra.
– Vi jobbar på samma sätt, det är ett öppet samarbete. Vi har också följt med digitaliseringens utveckling i Sverige, konstaterar Bremer-Laamanen.
Tidningen Kansalliskirjasto skriver att planen är att få finansiering för fortsättningen av projektet. De upphovsrättsliga frågorna måste också utredas så att materialet utöver det finländska Nationalbiblioteket kunde vara tillgängligt för andra universitetsbibliotek och andra bibliotek.
– Med hjälp av materialet kan vi se vad som hänt minoriteterna under åren och hur till exempel censuren har kringgåtts. Det finns mycket finländsk tidningshistoria ute i världen men inte närapå allt har digitaliserats ännu, säger Bremer-Laamanen.
Om du är intresserad av att läsa mer om de finskspråkiga minoritetstidningarna i Sverige kan du läsa Kari Lehtonens artikel (på engelska).
Kansalliskirjasto-tidningen 4/2013 sidorna 34–35
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad