Läxornas kvalitet viktig
Läxor och elevers motivation är en viktig del av skolgången. En ny forskningsöversikt visar bland annat att den svenska skolan inte tar vara på elevers lust att lära.
– Lärandet har blivit ett individuellt projekt. Skolan ska vara till för alla elever, men i dag verkar den varken vara till för de svagaste eller de starkaste eleverna, säger Joanna Giota, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.
På uppdrag av Vetenskapsrådet och Skolverket har hon undersökt vilken effekt individualiseringen har haft på undervisningen i grundskolan och på gymnasiet, skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Individualiseringen ses om en viktig del av skolan, samtidigt som en tidigare kunskapsöversikt från Skolverket från 2009 visar att individualiseringen i skolorna kan vara en av orsakerna till de svenska elevernas ökande skillnader i skolprestationer under senare år.
– Alla elever klarar inte av att planera sitt eget lärande. Om de inte får stöd är risken stor att de tappar lusten att lära, säger Joanna Giota i pressmeddelandet.
Joanna Giota konstaterar att det inte finns några omotiverade elever. Däremot kan de vara omotiverade för det skolan anser att de ska vara motiverade för. Olusten drabbar både de elever som behöver mer hjälp och stöd eller elever som behöver mer stimulans, skriver Göteborgs universitet i pressmeddelandet.
Läxorna viktiga
En avhandling från Stockholms universitet visar att skolan bör lägga mer vikt vid läxorna.
– Läxor är en del av undervisningen och därför är det lika angeläget att diskutera läxors kvalitet som undervisningens kvalitet. Det centrala är inte frågan om läxor eller inte läxor utan om hur läxors kvalitet kan förbättras. Av läxforskningen kan man dra slutsatsen att lärares introduktion och uppföljning av läxorna har stor betydelse för om läxorna ska vara meningsfulla eller inte, säger Max Strandberg från Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet i Stockholms universitets pressmeddelande.
Enligt pressmeddelandet kan responsen ha stor betydelse för om läxor ska leda till att eleverna utvecklar sina kunskaper.
En nordisk jämförelse har också påvisat att läxorna ger större nytta i Finland än i Sverige. En orsak är att finska lärare går igenom läxorna mycket noggrannare än sina svenska kollegor. Svenska lärare låter ibland att gå igenom läxorna helt och hållet.
Göteborgs universitets pressmeddelande
Individualiserad undervisning i skolorna – en forskningsöversikt
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja