Färre positiva till svenskan i Finland
Svenskan är i motvind i Finland. I höstas lämnades ett medborgarinitiativ där man vill slopa den obligatoriska skolsvenskan in till riksdagen. En ny undersökning visar också på ett dalande intresse för svenskan.
Under de fem senaste åren har motståndet mot den obligatoriska svenskundervisningen ändå inte ökat, utan minskat med en procentenhet. Däremot har osäkerheten spridit sig. Det framgår ur en opinionsmätning om svenskans ställning i Finland, som Taloustutkimus under oktober 2013 gjort för tankesmedjan Magmas räkning, skriver Magma på sin webbsida.
– Trenden är negativ. När vi tittar på intrycket av alla frågor i undersökningen, så är det tydligt att allt färre förhåller sig positivt till de påståenden som vi har presenterat. Det sker alltså en viss urholkning av det positiva stödet för det svenska, säger forskare Åsa Bengtsson till Svenska Yle.
Bengtsson har analyserat materialet på uppdrag av Magma. I opinionsmätningen har man intervjuat drygt 1000 slumpmässigt valda finländare, förutom från Åland. En motsvarande mätning har gjorts åren 1996 och 2008.
Färre ser svenskan som viktig
Svenskan ses fortfarande som en viktig del av det finländska samhället, men andelen personer som anser det har krympt. I Folktingets opinionsmätning från 1996 var 70 procent av finländarna helt eller delvis av den åsikten att svenskan är viktig för Finland. I den nyaste opinionsmätningen är det 7 procentenheter färre som håller med.
Trots det ser en klar majoritet det som en förlust om svenska språket och kulturen dör ut. Men även där naggas stödet i kanterna.
– Det är nog en allmän effekt av samhällsklimatet. Det har diskuterats mycket om svenskan ska vara obligatorisk i grundskolan och det har framförts en hel del negativa attityder mot det svenska i offentligheten. Men man ska också komma ihåg att en överväldigande majoritet av dem som svarat på frågorna förhåller sig positivt till svenskan och ser den som en viktig del av den finländska kulturen, säger Bengtsson till Svenska Yle.
Ja för Norden, nej för svenskan
Enligt tankesmedjan Magmas chef Nils Erik Forsgård är undersökningens resultat motsägelsefullt.
– Å ena sidan är alltså stödet för det nordiska i princip oförändrat sedan 2008. Men å andra sidan faller stödet för det svenska i Finland med nästan tio procentenheter. Det svenska språket uppfattas tydligen i allt mindre utsträckning som en förutsättning för en nordisk gemenskapskänsla. Är det kanske så att många finskspråkiga underkänner sina egna språkkunskaper, helt i onödan, säger Forsgård i Magmas nyhet.
I en kolumn i Svenska Dagbladet frågar sig journalisten John Chrispinsson varför Sverige inte bryr sig mera om svenskans situation i Finland.
– Men varför är vi i Sverige så tysta? Tja, vad angår oss Finlands affärer kan vi kanske säga. Men vi är ju vana att höja våra röster mot övergrepp i hela världen, vare sig världen vill höra eller ej. Så är det inte märkligt tyst när det sker några mil öster om Stockholm? […] Selma Lagerlöf vågade stå emot det som motsvarade ”näthatet” på hennes tid. Borde inte vi ha modet att göra detsamma i dag?
Magmas nyhet
Magmas rapport
Svenska Yles nyhet
John Chrispinssons kolumn
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja open access studentkår sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet högerextremism feminism flyktingar anders chydenius hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond