Pisa-resultat oroar i både Sverige och Finland
Resultaten från den nyaste Pisa-undersökningen vittnar om sämre kunskaper bland elever. Både finländska och svenska niondeklassare klarade sig sämre än tidigare. I Sverige klassas situationen extremt allvarlig.
I den nyaste Pisa-undersökningen från år 2012 placerar sig Finland bättre än Sverige inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap men de finländska niondeklassarnas kunskaper har försämrats sedan den föregående undersökningen. Ändå klarar sig Finland bättre än medeltalet för OECD-länderna.
I Sverige är resultaten oroväckande dåliga. På alla delområden är de svenska eleverna sämre än OECD-medeltalet.
– Vi förlorar på alla fronter och befinner oss i ett mycket kritiskt läge. Resultaten sjunker som en sten i de här rapporterna, säger svenska Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén för Dagens Nyheter.
Väcker diskussion
De svaga Pisa-resultaten har också lett till en politisk diskussion i Sverige. Enligt SVT är socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven mycket oroad.
– Det här är en nationell kris. Vi håller på att förlora något i Sverige, som vi med rätta varit stolta över. Jag är genuint orolig. Sverige kommer inte på sikt att klara den globala konkurrensen, säger S-ledaren Stefan Löfven till SVT.
De försämrade kunskaperna väcker också diskussion i Finland.
– Den allmänt lägre resultatnivån visar att vi på allvar måste ta itu med utvecklandet av den grundläggande utbildningen i Finland. Jag kommer omedelbart att sätta igång ett omfattande arbete för att trygga framtiden för grundskolan i Finland. I det här arbetet kommer såväl representanter för forskning, professionella och sakkunniga inom utbildningsområdet samt det politiska beslutsfattandet som elever och föräldrar att delta, berättar undervisningsminister Krista Kiuru i ministeriets pressmeddelande.
Sveriges utbildningsminister Jan Björklund planerar nu att inrätta ett skolforskningsinstitut som ska inleda sin verksamhet i september 2014.
– Undervisningen i klassrummen ska vara forskningsbaserad. Lärare behöver ökad kunskap om effektiva metoder och arbetssätt i skola och förskola, står det i svenska regeringens pressmeddelande.
Asien i topp
Det är de asiatiska länderna som briljerar inom alla delområden av Pisa-undersökningen från år 2012.
– Matematik upplevs som ett viktigt ämne i de asiatiska länderna och betonas i undervisningen. De asiatiska ekonomierna har kört förbi Finland, säger universitetsforskare Leif Andersson för Hufvudstadsbladet.
I OECD:s Pisa-undersökningsprogram utvärderas med tre års mellanrum inlärningsresultat i läskunnighet samt matematiska och naturvetenskapliga färdigheter hos unga i åldern 15 år. Utvärderingens huvudområde ändrar varje gång: huvudämnet har såväl 2003 som 2012 varit matematik.
Sveriges situation är katastrofal
Yle Nyheter räknade ut ett helhetsindex på basis av uppgifterna i Pisa-undersökningen. Enligt helhetsindexet klarar sig Finland avsevärt bättre än vad resultaten låtit förstå. Finland är på sjunde plats, de andra nordiska länderna klarar sig sämre. Danmark är på plats 26, Norge på plats 27 och Sverige på plats 38, skriver Yle Nyheter.
– Sveriges situation är katastrofal. Om vi ser hur Sverige har utvecklats under Pisa-historian så har det hela tiden gått neråt, säger professor Jouni Välijärvi till Yle Nyheter.
Därför tror Välijärvi att Pisa-resultatet kommer att väcka mycket diskussion i Sverige. Utbildningsfrågan är en mycket större politisk fråga i Sverige än i Finland.
– I Sverige har det fattats flera utbildningspolitiska beslut som i det här ljuset verkar ha misslyckats. Privatiseringen och konkurrensökningen har varit centrala mål i den svenska utbildningspolitiken de senaste åren, säger Välijärvi till Yle Nyheter.
Finska Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande
Dagens Nyheter
SVT
Svenska regeringens pressmeddelande
Yle Nyheter
Hufvudstadsbladet 4.12.2013 sidan 8
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad vetenskapsrådet islam hatretorik anders chydenius flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter svenska tiden globalisering kulturpolitik familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning feminism högerextremism stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet public service sexuella minoriteter språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf finlands akademi akademisk frihet henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår open access tankesmedja konfliktforskning sibelius stad