Den nordiska hälsopolitiken fungerar
Folkhälsan har förbättrats både i Sverige och i Finland. En orsak till det här är den socialdemokratiska politiken.
Ju längre socialdemokraterna har haft makt i västra Europa desto bättre resultat har man nått med hälsopolitiken, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Tanken baserar sig på Johan Mackenbachs, professor i folkhälsovetenskap, forskning. Mackenbach har granskat ett stort jämförelsematerial över de europeiska ländernas hälsopolitik under åren 1960–2008.
– Då man spjälkar upp resultatet ser man att den största hälsoinverkan främst beror på att både tobak- och alkoholpolitiken är väldigt begränsande i dessa länder, säger professor Mackenbach från Erasmus MC-universitetet i Rotterdam till Helsingfors universitets nyheter.
De nordiska länderna klarar sig hälsopolitiskt bra i jämförelse med de övriga europeiska länderna. Topp fyra i hälsopolitik består av Sverige, Norge, Island och Finland.
På en föreläsning på Biomedicum vid Helsingfors universitet lovordade Mackenbach Finlands effektivitet från cancerscreeningar till trafiksäkerhet. Finlands väg från ett fattigt land till ungefär samma nivå som modellstaten Sverige har skett tack vare effektiva regeringar. Det här baserar Mackenbach på sina statistiska uppgifter, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Enligt nyheten är den förväntade livslängden i de europeiska länderna kopplad med bruttonationalprodukten. Då inkomstskillnaderna länderna emellan var som minst under 1960-talet var också skillnaderna i förväntad livslängd små. Efter det har både inkomstskillnaderna och skillnader i den förväntade livslängden ökat.
– Statens hälsovärderingar och hälsopolitik har ändå en starkare koppling än de statliga tillgångarna och hälsopolitiken. Sverige använder mycket mer pengar på hälsopolitk än vad man kunde anta på basis av BNP, sa Mackenbach under föreläsningen.
Bland annat barnvaccineringar, jodtillägg i salt, säkerhetsbältestvång, begränsningen av rusmedel, säkra vägar och lägre hastighetsbegränsningar har lett till att människor lever längre och med bättre hälsa, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Helsingfors universitets nyhet
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja anders chydenius studentkår krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig stockholms universitet högerextremism feminism medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond flyktingar open access hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik