Den nordiska hälsopolitiken fungerar
Folkhälsan har förbättrats både i Sverige och i Finland. En orsak till det här är den socialdemokratiska politiken.
Ju längre socialdemokraterna har haft makt i västra Europa desto bättre resultat har man nått med hälsopolitiken, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Tanken baserar sig på Johan Mackenbachs, professor i folkhälsovetenskap, forskning. Mackenbach har granskat ett stort jämförelsematerial över de europeiska ländernas hälsopolitik under åren 1960–2008.
– Då man spjälkar upp resultatet ser man att den största hälsoinverkan främst beror på att både tobak- och alkoholpolitiken är väldigt begränsande i dessa länder, säger professor Mackenbach från Erasmus MC-universitetet i Rotterdam till Helsingfors universitets nyheter.
De nordiska länderna klarar sig hälsopolitiskt bra i jämförelse med de övriga europeiska länderna. Topp fyra i hälsopolitik består av Sverige, Norge, Island och Finland.
På en föreläsning på Biomedicum vid Helsingfors universitet lovordade Mackenbach Finlands effektivitet från cancerscreeningar till trafiksäkerhet. Finlands väg från ett fattigt land till ungefär samma nivå som modellstaten Sverige har skett tack vare effektiva regeringar. Det här baserar Mackenbach på sina statistiska uppgifter, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Enligt nyheten är den förväntade livslängden i de europeiska länderna kopplad med bruttonationalprodukten. Då inkomstskillnaderna länderna emellan var som minst under 1960-talet var också skillnaderna i förväntad livslängd små. Efter det har både inkomstskillnaderna och skillnader i den förväntade livslängden ökat.
– Statens hälsovärderingar och hälsopolitik har ändå en starkare koppling än de statliga tillgångarna och hälsopolitiken. Sverige använder mycket mer pengar på hälsopolitk än vad man kunde anta på basis av BNP, sa Mackenbach under föreläsningen.
Bland annat barnvaccineringar, jodtillägg i salt, säkerhetsbältestvång, begränsningen av rusmedel, säkra vägar och lägre hastighetsbegränsningar har lett till att människor lever längre och med bättre hälsa, skriver Helsingfors universitets nyheter.
Helsingfors universitets nyhet
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt