Flerspråkighet i skolan
Både i de svenska och finländska skolorna finns allt fler elever med andra modersmål än svenska och finska. En finsk forskning ville utreda hur medvetna de finländska skolorna är gällande elevernas språkbakgrund.
– Skolan är en språkintensiv plats, men än så länge väldigt enspråkig. Det uppstår hela tiden situationer då föräldrarna till ett flerspråkigt barn inte förstår meddelanden från skolan som barnet har med sig hem. Då kan föräldrarnas stöd för barnets skolgång bli väldigt knappt, konstaterar lektor och flerspråkighetsforskare Sirkku Latomaa för Tammerfors universitets nyheter.
Tillsammans med forskare Minna Suni från Jyväskylä universitet har Latomaa forskat i skolornas flerspråkighetspraxis och hur skolorna förhåller sig till flerspråkighet. Målsättningen med forskningen var att utreda hur medvetna skolorna är gällande elevernas språkbakgrund och hur det beaktas i skolvardagen.
Tammerfors universitets nyheter skriver att attityderna och handlingssätten gällande flerspråkighet har ändrats mycket de senaste årtiondena. På 1980-yalet blev samiska, romani och teckenspråk officiella undervisningsspråk utöver finskan och svenskan. Ett årtionde senare gjordes en lagändring som möjliggjorde undervisning också på andra språk, till exempel på engelska, ifall språket inte försämrar sakinnehållet som eleven tar del av.
Flerspråkighetsguide
Inspirerad av sin forskning har Latomaa sammanställt en flerspråkighetsguide som kan delas ut till familjen. Guiden är översatt till 24 språk. Enligt henne har det finländska språkklimatet inte varit det bästa möjliga, men att riktningen nu är rätt.
– Språkmedvetenheten och förståelsen för mångfald har ökat och de håller på att bli allt synligare i hela skolan. Det ser ut som att man i de nya läroplanerna ännu bättre beaktar språkmedveten undervisning och utvärdering, säger Latomaa till Tammerfors universitets nyheter.
Det svenska skolverket publicerade år 2012 Greppa språket-infoboken som riktar sig till lärare. Man vill hjälpa lärarna att ännu bättre stöda flerspråkiga barn.
I början av infoboken står att det finns betydande skillnader i skolresultat mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska. Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever.
Addeto har tidigare skrivit om svenska regeringens förslag om att ge personer ur minoritetsbefolkningen bättre förutsättningar att studera på det egna minoritetsspråket. Du kan läsa artikeln här.
Tammerfors universitets nyhet
Svenska skolverkets Greppa språket-infobok
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad vetenskapsrådet islam hatretorik anders chydenius flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter svenska tiden globalisering finlands akademi familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning feminism högerextremism stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet public service sexuella minoriteter språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf kulturpolitik akademisk frihet henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår open access tankesmedja konfliktforskning sibelius stad