Fler finlandssvenskar i framtiden
Antalet finlandssvenskar har ökat under de senaste åren och enligt en ny prognos kommer ökningen att fortsätta. En orsak är att äktenskap över språkgränserna har blivit vanligare.
I rapporten ”Finlandssvenskarna 2012 – en statistisk rapport” presenteras den del av finlandssvenskarnas verklighet som kan belysas med hjälp av statistik. Rapporten har samman-ställts av professor Fjalar Finnäs. Enligt honom ser framtiden ljus ut för finlandssvenskarna.
– Tack vare tillskottet av svenskregistrerade barn från tvåspråkiga familjer har den svenska reproduktionen varit klart högre än den finska under de senaste åren, trots att skillnaderna i det faktiska födelsebeteendet har varit små, säger Finnäs i Svenska Finlands folktings pressmeddelande.
Den befolkningsökning som har skett under de senaste åren kommer uppenbarligen att fortsätta – statistiken tyder på att ett kännbart födelseöverskott att är att vänta under de följande åren.
– I Svenskfinland handlar oron ofta om att antalet finlandssvenskar minskar, men det är inte vår storlek som är avgörande för våra förutsättningar för att leva på svenska i Finland i framtiden. Vår framtid beror mer på strukturella förhållanden, såsom utfallet av kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen, säger Finnäs till FNB/Svensk presstjänst (SPT).
Positivt trendbrott
I de svenska skolorna har antalet elever varit omkring tio procent högre än det registrerade antalet svenska barn. Ungefär två tredjedelar av barnen med en finskspråkig och en svenskspråkig förälder registreras som svenskspråkiga, skriver SPT.
– Om man till detta lägger att finlandssvenskarna lever längre, lever i stabilare äktenskap, har lägre arbetslöshet och sjukpensioneras mera sällan än finskspråkiga kan man påstå att de svenskspråkigas demografiska situation i många avseenden är god, säger professor Fjalar Finnäs i Folktingets pressmeddelande.
På Folktinget gläder man sig för den nya positiva trenden.
– Det är uppmuntrande att antalet svenskspråkiga personer ökat med nästan 1 400 personer sedan år 2007. Det har skett ett positivt trendbrott. De svenska lågstadierna får alltså räkna med ökande antal nybörjare ett par decennier framåt, säger folktingssekreterare Markus Österlund i pressmeddelandet.
Det är tionde gången som Folktinget ger ut en statistisk rapport över finlandssvenskarna. Den första rapporten utkom år 1981.
Folktingets pressmeddelande
Finlandssvenskarna 2012 – en statistisk rapport
FNB:s/SPT:s artikel publicerad i tidningen Västra Nyland
Sammanställning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik