Mer nytta av läxor i Finland
I Finland kontrolleras läxorna mycket noggrannare än i Sverige eller Norge. Det här framgår ur en ny nordisk forskning.
Finska lärare går igenom läxorna mycket noggrannare än sina svenska och norska kollegor. Svenska lärare låter ibland att gå igenom läxorna helt och hållet.
Finska lärare låter eleverna själva rätta sina läxor, medan svenska lärare returnerar rättade läxor – en metod som enligt forskning är fel, skriver Svenska Dagbladet.
I Sverige och Finland lägger eleverna minst tid på läxor, sett till den senaste Timss-undersökningen, en internationell kunskapsjämförelse av matematik och naturvetenskap. Fastän eleverna i Finland och Sverige läser lika lite läxor klarar sig de finska eleverna klart bättre än de svenska.
– Det finns många teorier kring varför Finland lyckas bättre, men det vi ser i vår data är framför allt skillnader i uppföljningen av läxorna. I Finland används läxorna aktivt i klassrummet för att öka lärandet, det är en markant skillnad mot i Sverige och Norge, säger Liv Sissel Grönmo, forskare vid universitetet i Oslo och projektledare för Timss, för Svenska Dagbladet.
Enligt henne finns det inte någon poäng med att ge läxor ifall de inte ska gås igenom senare. Läxorna diskuteras minst i Sverige och klart mest i Finland. I Finland går nästan nio av tio lärare igenom läxan med elever i åttonde klass ofta eller väldigt ofta, medan bara två av tio svenska lärare gör så.
– Den svenska skolan är i en djup kris när man ser till skolresultaten, säger Liv Sissel Grönmo.
Timms forskningsresultat baserar sig på jämförelse i fjärde och åttonde klass i Norge, Sverige och Finland.
Mer information om Timms
Svenska Dagbladets nyhet
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam hatretorik anders chydenius flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter svenska tiden globalisering finlands akademi familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning feminism högerextremism stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet public service sexuella minoriteter språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf kulturpolitik akademisk frihet henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår open access tankesmedja vetenskapsrådet sibelius stad