Mer nytta av läxor i Finland
I Finland kontrolleras läxorna mycket noggrannare än i Sverige eller Norge. Det här framgår ur en ny nordisk forskning.
Finska lärare går igenom läxorna mycket noggrannare än sina svenska och norska kollegor. Svenska lärare låter ibland att gå igenom läxorna helt och hållet.
Finska lärare låter eleverna själva rätta sina läxor, medan svenska lärare returnerar rättade läxor – en metod som enligt forskning är fel, skriver Svenska Dagbladet.
I Sverige och Finland lägger eleverna minst tid på läxor, sett till den senaste Timss-undersökningen, en internationell kunskapsjämförelse av matematik och naturvetenskap. Fastän eleverna i Finland och Sverige läser lika lite läxor klarar sig de finska eleverna klart bättre än de svenska.
– Det finns många teorier kring varför Finland lyckas bättre, men det vi ser i vår data är framför allt skillnader i uppföljningen av läxorna. I Finland används läxorna aktivt i klassrummet för att öka lärandet, det är en markant skillnad mot i Sverige och Norge, säger Liv Sissel Grönmo, forskare vid universitetet i Oslo och projektledare för Timss, för Svenska Dagbladet.
Enligt henne finns det inte någon poäng med att ge läxor ifall de inte ska gås igenom senare. Läxorna diskuteras minst i Sverige och klart mest i Finland. I Finland går nästan nio av tio lärare igenom läxan med elever i åttonde klass ofta eller väldigt ofta, medan bara två av tio svenska lärare gör så.
– Den svenska skolan är i en djup kris när man ser till skolresultaten, säger Liv Sissel Grönmo.
Timms forskningsresultat baserar sig på jämförelse i fjärde och åttonde klass i Norge, Sverige och Finland.
Mer information om Timms
Svenska Dagbladets nyhet
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander svenska tiden finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik open access studentkår sexuella minoriteter högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service feminism flyktingar anders chydenius tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik akademisk frihet globalisering dialekter riksbankens jubileumsfond