Svenskan har en viktig roll i språköarna i Finland

I Finlands svenskspråkiga språköar har skolan en viktig uppgift med tanke på språkutvecklingen. En ny doktorsavhandling konstaterar också att man inte alltid behöver prata ren svenska – det är helt normalt att finska ord blandas ihop med svenskan.

I tankesmedjan Magmas nya rapport ”Svenska språköar och finska utskär” konstaterar rapportens skribent Lina Laurent att det inte finns några typiska språköar, men många av språköarna delar samma utmaningar. I Finland finns sammanlagt 16 kommuner med en svensk språkö.

I Magmas rapport framgår bland annat att de lokala eldsjälarna utgör en viktig del för språkets styrka och resurser. Anders Wentin, tidigare rektor i Uleåborgs svenska skola och ordförande för Svenska kulturens vänner, berättar om sin egen påhittighet då skolan behövde nya pulpeter för tio år sedan.

– En kommunal rektor skulle ha plockat fram en möbelkatalog men jag surfade på Blocket.se och hittade pulpeter i Luleå för 20 euro styck, säger Wentin i rapporten.

En av de viktigaste aspekterna för att hålla språköarna levande är föräldrars intresse att välja en svenskspråkig skola till barnen. Oberoende av hemspråk är föräldrarna alltså säkra på att just den svenska skolan är det bästa alternativet för deras barn.

I rapporten ger Laurent också förslag på hur man kunde ge mer liv åt de svenska språköarna.  Det är viktigt att de svenskspråkiga aktiviteterna syns tydligt på kommunens webbsida och i den övriga kommunikationen.

Det är också viktigt att kartlägga intresset för svenskspråkig verksamhet. Laurent föreslår också utbytesprogram för gymnasieelever inom landet och att fundera på olika sätt att göra elev- och lärarutbyten mer attraktiva och tillgängliga. Utbyten kunde finnas både mellan svenska skolor och mellan svenska och finska skolor.

Man måste inte alltid tala rätt

En ny doktorsavhandling ser på hur svenskspråkiga elever pratar i språköarna. Enligt forskare Sofie Henricson är det viktigaste inte att man pratar ren svenska.

– Tvärtom skulle det vara onaturligt om flerspråkiga samtal inte förekom, säger Henricson till Helsingfors universitets nyheter.

I sin doktorsavhandling har Henricson analyserat gruppdiskussioner från fyra olika språköar – Björneborg, Uleåborg, Tammerfors och Kotka. I nämnda städer är endast 0,2–1 procent av befolkningen svenskspråkig.

– I flerspråkiga samtal anpassas språken ofta strategiskt till varandra och språken tolkas i så lika tappning som möjligt. Det här är mönster som återkommer i vardagen överallt där det förekommer flerspråkighet i världen, säger Henricson.

Henricsons doktorsavhandling Svenska i finsk miljö: Interaktion, grammatik och flerspråkighet i samtal på svenska språköar i Finland  
Magmas rapport
Helsingfors universitets nyhet 

Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln