Svenskt översättarlexikon

Översättningar är en viktig del av litteraturen, men ofta förblir översättarna i skymundan. I det nätbaserade uppslagsverket Svenskt översättarlexikon presenteras svenska och finlandssvenska översättare.

– Översättarnas insatser som kreativa medskapare till den svenska litteraturen har länge varit dåligt uppmärksammade och det har saknats en vokabulär för att beskriva vad en översättare egentligen gör, säger forskningsredaktör Nils Håkanson till Addeto.

Han är en del av Svenskt översättarlexikons redaktion på fyra personer. Utöver dem finns ett stort antal skribenter som anlitas för en eller ett par artiklar åt gången. De flesta artiklar på webbsidan Svenskt översättarlexikon handlar om översättare, men det finns också några temaartiklar.

Den webbaserade tjänsten Svenskt översättarlexikon utgår från det arbete som pågick på Södertörns högskola inom ramarna för det framgångsrika Litterära översättarseminariet som numera flyttat till Göteborg. I samband med seminariet föddes idén om ett översättarlexikon. Man ville ge mer synlighet till översättare inom ramarna för ett uppslagsverk.

– Ett uppslagsverk som är ett världsunikt försök och som nu börjar få avknoppningar ute i Europa, säger Håkanson.

Själva webbtjänsten lanserades år 2009 och den nuvarande huvudsakliga finansiären är Riksbankens Jubileumsfond medan Södertörns högskolebibliotek står för lokaler och viss administrativ hjälp.

– Och så försöker vi finansiera det som fattas på andra sätt och kan tacka en rad fonder och liknande, inte minst för de bidrag som givits för att vi ska kunna betala arvode till våra skribenter.

I dag innehåller lexikonet cirka 150 artiklar, varav cirka 120 berör enskilda översättare. Målet ligger på ungefär 500 artiklar, inklusive de tematiska artiklarna.

– Men ett sådant här lexikon blir ju inte färdigt med mindre än att man slutar översätta skönlitteratur i Sverige, påpekar Håkanson.

I artiklarna beskrivs översättarna med biografi, ett porträtt samt en lista på översatta verk. Databasen omfattar både svenska och finlandssvenska översättare.

Det webbaserade lexikonet väntas tjäna forskare och specialister men också allmänheten. Det är dessutom gratis att läsa artiklarna via databasen.

– Vi ser till att texterna blir begripliga också för människor som saknar en viss terminologi, det är viktigt. Samtidigt får vi förstås inte tappa den kritiska och vetenskapliga nivån.

De översättare som presenteras i lexikonet måste uppfylla två villkor. De får inte vara vid liv och en artikel måste kunna motiveras. Det är ändå inte bara högprestigelitteratur som får synlighet förklarar Håkanson.

– Vi har översättare av rent snask och till exempel av Kalle Anka eftersom artikelförfattarna har kunnat visa på att en del intressanta saker. Översättarna av högprestigelitteratur kommer säkert att dominera när lexikonet börjar bli lite fylligare, men det är förstås viktigt att ett översättarlexikon inte blir exklusivt inriktat på Homeros och Dostojevskij.

Enligt Håkanson är projektet väldigt viktigt med tanke på det svenska språkets kulturarv och enligt honom behöver man inte ens fråga varför projektet behövs.

– Översättare har stått för mer än hälften av all litteratur som finns på svenska; de har manipulerat litteraturen, skrivit om och betett sig, de har tänjt ut gränserna för det svenska litteraturspråket och fungerat som motorer i den svenska kulturhistorian. Frågan bör snarare ställas: Varför har ett sådant här projekt inte genomförts tidigare?

Du kan bekanta dig med Svenskt översättarlexikon via hemsidan eller Facebook.


Text: Michaela von Kügelgen / Addeto