HS: Samlingspartiets ungdomsförbund är radikalast
Enligt Helsingin Sanomats utredning är Samlingspartiets ungdomsförbund det mest radikala politiska ungdomsförbundet i Finland. I utredningen har tidningen jämfört ungdomsförbundens målprogram.
Helsingin Sanomat valde att granska ungdomsförbundens målprogram närmare efter att ordföranden för Samlingspartiets ungdomsförbund Susanna Koski hamnade i rampljuset i september. Samlingspartiets ungdomsförbunds nya målprogram vill bland avkriminalisera hets mot folkgrupp. Speciellt den här punkten har väckt mycket diskussion i offentligheten.
Helsingin Sanomat konstaterar ändå att radikalism i stor utsträckning är en åsiktsfråga. Någon kan tycka att det är radikalt att sluta med utvecklingshjälp eller avskaffa tvång om vinterdäck, medan någon annan anser att det är radikalt att legalisera antalsneutrala äktenskap eller bruk av drogers.
Förutom några undantag kan man ändå säga att de politiska ungdomsförbundens program innehåller åtminstone till en viss grad mer frispråkiga ställningstaganden än moderpartierna. Den största klyftan mellan moderpartiet och ungdomspartiet finns inom samlingspartiet, skriver Helsingin Snaomat.
Målprogrammen måste också läsas i förhållande till att förbunden har helt olika resurstillgångar, skriver tidningen. Kristna ungdomsförbundet fick i år 47 000 euro från undervisnings- och kulturministeriet. Sannfinländska ungdomsförbundet fick 20 000 euro understöd, medan Centerunga fick 670 000 euro understöd.
På Helsingin Sanomats webbsida kan du bekanta dig närmare med ungdomspartiernas målprogram (på finska).
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja anders chydenius studentkår sexuella minoriteter högerextremism tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet public service feminism flyktingar open access hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond