Nytta av tvåspråkighet både på jobb och hemma
Tvåspråkighet kan vara till nytta i övrigt än bara för språkkunskaper. Forskning visar att tvåspråkiga är bättre på att fokusera och tvåspråkiga växlar också lätt mellan olika uppgifter.
Redan tidigare forskning har visat att tvåspråkiga personer presterar bättre än enspråkiga, särskilt i vissa kognitiva test. Man antar att orsaken till det här är att en tvåspråkig person i vardagen hela tiden måste hålla isär sina två språk för att konsekvent kunna tala rätt språk i rätt situation. Enligt den här tanken innebär tvåspråkighet en livslång träning i de exekutiva funktionerna.
Anna Soveris nya doktorsavhandling stöder den här tesen. I doktorsavhandlingen Training executive functions in the laboratory and in real life: Cognitive consequences of computer-based exercises and bilingualism undersöktes två olika typer av träning av de så kallade exekutiva funktionerna, som antas reglera hur vi utnyttjar lägre kognitiva förmågor vid olika uppgifter.
Exempel på sådana funktioner är arbetsminne och uppmärksamhet. Den ena delen av avhandlingen fokuserar på träning i det verkliga livet genom tvåspråkighet och den andra på träning med hjälp av datorövningar i laboratoriet. Försökspersonerna var friska vuxna.
De tvåspråkiga personerna klarade sig bättre på en uppgift som kräver att man riktar uppmärksamheten mot den relevanta informationen och stänger ut det irrelevanta. Resultaten visade också att ju mer den tvåspråkiga personen uppger sig växla mellan sina språk, desto bättre blir förmågan att byta mellan olika uppgifter och ju tidigare en person har lärt sig det andra språket, desto bättre är förmågan att stänga ut oviktig information.
– Inhiberingsförmåga i vardagen är till exempel att stänga ute ett annat samtal när man pratar med en människa eller att ignorera det oväsen som barnen för när man koncentrerar sig på någonting annat. Det här är viktiga funktioner, säger Anna Soveri till Hufvudstadsbladet.
Hon säger också att det i Finland borde göras forskning om tvåspråkighet i större utsträckning, eftersom det finns så bra förutsättningar för det. En stor del av finländarna är tvåspråkiga och många gifter sig över språkgränserna. Soveri poängterar ändå för Hufvudstadsbladet att forskningsresultaten inte endast handlar om tvåspråkighet på finska och svenska.
– Det kan handla om tvåspråkighet på vilka språk som helst, till exempel franska och tyska. Inte är ju alla finlandssvenskar heller tvåspråkiga. I vår forskning räknas man inte som tvåspråkig om man kan prata finska i butiken. Våra försökspersoner har lärt sig två språk före skolåldern, använder språken parallellt varje dag och upplever att de är ungefär lika duktiga på båda språken, säger Soveri.
Enligt Hufvudstadsbladet vill Soveri inte ta ställning till hur viktigt det är att lära sig språk i skolan, men enligt henne visar till exempel en forskning i Kanada att tvåspråkiga drabbas av demens senare än enspråkiga, vilket är ett argument för språkinlärning.
Hufvudstadsbladet
Åbo Akademis pressmeddelande
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt