På studenternas sida
Takorganisationerna FSF och SAMOK i Finland och SFS i Sverige vakar över studenternas rättigheter på en nationell nivå. Verksamheten skiljer sig ändå något länderna emellan.
I Finland hör studentkårerna från alla universitet till Finlands studentkårers förbund (FSF). FSF fungerar som en takorganisation för 15 studentkårer och ungefär 135 000 studerande.
FSF bevakar på riksnivå studenternas intressen i ärenden som berör dem. I sin verksamhet samarbetar FSF med medlemskorporationer, med andra studentorganisationer (till exempel politiska), med universiteten och deras rektorer, med undervisningsministeriet, miljöministeriet, riksdagen och olika medborgarorganisationer. Till FSF:s centrala kompetensområden hör utbildningspolitik, socialpolitik och internationella ärenden. Dessutom ägnar sig FSF också åt jämställdhets-, miljö- och biståndsfrågor.
– Andra nationella studentförbund är yrkeshögskolestuderandenas förbund SAMOK, Finlands gymnasiestudenters förbund SLL samt yrkesskolestuderandenas förbund SAKKI och OSKU. Vi samarbetar mycket och då representeras över 400 000 studenter på högskolenivå och från andra stadiet, säger FSF:s viceordförande Jukka Koivisto.
De studerandekårer som hör till Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland SAMOK har sammanlagt cirka 59 000 medlemmar. Allt som allt företräder förbundet ungefär 140 000 yrkeshögskolestuderande.
I Sverige jobbar Sveriges förenade studentkårer SFS för att bevaka alla studerandes intressen. SFS är den enskilt största studentorganisationen i Sverige med 51 studentkårer som medlemmar, men alla studentkårer är inte medlemmar i SFS.
– Tillsammans representerar SFS medlemskårer 275 000 studenter och doktorander. Det motsvarar mer än två tredjedelar av alla studenter och doktorander. SFS har funnits i över 90 år och är en etablerad företrädare för Sveriges studenter med stort inflytande både på nationell och på internationell nivå, säger Jenny Andersson från SFS.
SFS har ett stort kontaktnät i riksdag och regering samt bland de myndigheter som behandlar utbildningsfrågor. Det här är förutsättningar för SFS stora inflytande inom utbildningsfrågor på nationell nivå. SFS utser också varje år cirka 60 studentrepresentanter till nationella organisationer och myndigheter.
Utöver SFS finns det flera nationella organisationer som samlar lokala studentföreningar med olika intressen. Exempel på sådana är Sveriges förenade HBTQ-studenter som företräder homo-, bi- och transpersoner, Reftec som samlar kårer och studentföreningar för teknologstudenter och Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation, S.E.R.O., som samlar ekonomistudenter.
Medlemsavgifterna varierar
Fram till juli 2010 fanns ett kårobligatorium i Sverige som innebar att i princip alla studenter vid universitet och högskolor var medlemmar i en studentkår, men det gäller inte längre.
– Sedan medlemskapet blev frivilligt har medlemstalen sjunkit hos kårerna. Hur stor andel av studenterna som är medlemmar hos de olika studentkårerna varierar. I vissa av studentkårerna är nästan hundra procent av studenterna medlemmar, medan andelen i andra kårer är betydligt lägre, säger Andersson.
I Finland hör alla som avlägger sin grundexamen på universitet till studentkåren. Medlemskapet baserar sig på universitetslagen. I yrkeshögskolorna är medlemskapet frivilligt, men SAMOK hoppas på det ska bli ett automatiskt medlemskap.
”Varje yrkeshögskola har en studerandekår och medlemskapet i den är frivilligt. SAMOK anser ändå att studerandekårerna genom automatiskt medlemskap skulle utgöra en oberoende samarbetspartner för yrkeshögskolorna”, skriver SAMOK på sin webbsida.
Medlemsavgiften i studerandekårerna är också avsevärt billigare än studentkårernas avgift. Avgiften varierar, men är ungefär 30 euro om året. Studentkårernas högre summa förklaras delvis av avgiften till Studenternas hälsovårdsstiftelse som tillhandahåller tjänster inom allmän hälsa, mental hälsa och oral hälsa för universitets- och högskolestuderande. SHVS:s tjänster kan anlitas av alla studerande som studerar för grundexamen vid universiteten i Finland.
– Studentkårernas medlemsavgifter växlar mellan cirka 90 och 120 euro om året. SHVS:s hälsovårdsavgift står för 44 euro av medlemsavgiften, säger Koivisto.
I Sverige är studentkårsavgiften närmare de finländska yrkeshögskolornas studerandeförbunds avgifter, men kostnaden för medlemskap varierar ändå mellan studentkårerna.
– 2013 var den genomsnittliga kostnaden hos de fem största medlemskårerna i SFS drygt hundra kronor per termin, säger Andersson.
Representanter väljs i val
Både i Sverige och i Finland väljs studentkårernas företrädare i val där studentkårens medlemmar röstar om delegationsmedlemmarna. I Finland ordnas valen vartannat år.
– Sedan väljer företrädarna årligen genom röstning en ny styrelse för studentkårerna. Styrelserna verkställer beslut och leder studentkårernas dagliga arbete, säger Koivisto.
Valdeltagandet i delegationsvalen varierar enligt år och studentkår, men överlag är det lågt. I Finland röstade 29,6 procent av de röstberättigade studenterna i det förra valet. Högst var valdeltagandet i Helsingfors (34,5 procent) och Åbo (34,2 procent). Också i Sverige är valdeltagandet i kårvalen lågt.
– Valdeltagandet varierar mellan olika kårer, men är generellt sett lågt, säger Andersson.
Studerandena är också företrädda i universitetens och högskolornas bestämmande organ. Enligt Sveriges högskoleförordning har studenterna bland annat rätt att vara representerade med tre ledamöter i lärosätets styrelse.
– Studenter har enligt lag rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, säger Andersson.
I de finländska universitetens styrelseorgan tillämpas en så kallad tredelad representation där studerandena står för en tredjedel. Studerandena företräds alltså i fakulteternas, institutionernas och hela universitetets beslutsfattande organ.
– Studerandena har samma makt som de övriga i förvaltningsorganen och de har goda chanser att påverka behandlingen av ärenden. Å andra sidan har förvaltningsorganens betydelse minskat under de senaste åren och tyngdpunkten har förflyttats till enhetscheferna, säger Koivisto.
SFS
FSF
SAMOK
SHVS
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
kulturpolitik selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet tankesmedja open access studentkår krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik sexuella minoriteter public service tryckfrihet främlingsfientlighet innovation gästkrönika finskan i sverige rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism läsförmåga hälsopolitik krig stockholms universitet högerextremism feminism medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond flyktingar anders chydenius hatretorik islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä familj finlands akademi