Finländska elever kan, svenska tror på sig själva
Elever i Finland har bättre kunskaper än sina jämnåriga i Sverige. Elever i Sverige tror å andra sidan mer på sina påverkningsmöjligheter.
Filosofie doktor, universitetslektor i didaktik Jan Grannäs från Högskolan i Gävle har jämfört resultat i ungdomsenkäter i de båda länderna, skriver Svenska Yle. Finländska elever har presterat bättre i Pisa-undersökningarna än elever i Sverige. Enligt resultat från enkäterna vill och får de finländska ungdomarna dock inte påverka speciellt mycket i skolan.
– Det är högt prioriterat i den svenska skolan att eleverna ska ha ett stort inflytande, sa Grannäs till Svenska Yle.
– Vi kan konstatera att de finländska ungdomarna har bättre kunskaper. Men de svenska ungdomarna kanske tror mer på sin egen förmåga när det gäller att kontakta politiker och driva politiska frågor.
Grannäs deltar i forskningsprojektet Ungdomar och hållbart medskapande medborgarskap, där han undersöker ungdomars villkor, möjligheter och kunskaper till ett medskapande demokratiskt medborgarskap. Jämförelser görs mellan regioner i Sverige, Finland och Norge.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt