”Akademin får inte avlägsna sig från resten av världen”

 Flerspråkighet blir allt vanligare, i nästan varenda klass finns i dag flerspråkiga elever. Svenska Monica Bravo Granström forskar om hur barn i flerspråkiga miljöer undervisas i läsförståelse. Samtidigt är hon orolig för att forskningen inte når ut till tillräckligt många.

Monica Bravo Granström har alltid varit språkintresserad. Engelska med början på förskolan följdes av tyska på högstadiet, sedan spanska och latin på gymnasiet. Hon inledde universitetsstudierna i Sverige med en fil. mag. med huvudämnet spanska och fortsatte med en Master i översättning i Spanien. I dag bor hon i Tyskland sedan fjorton år tillbaka.

– Språk är centralt i alla våras liv. Om man kan prata fler språk kan man också prata med fler människor och även förstå dem bättre.

I Tyskland träffade Bravo Granström en spanjor när hon hälsade på hos en kompis. Nu har hon familj tillsammans med spanjoren.

– Med barnen blev det ännu viktigare med språk, särskilt modersmålet svenska. Jag har arbetat som översättare och undervisar i svenska. Jag har även läst in en högskoleexamen i Svenska som andraspråk på distans.

För några år sedan började Bravo Granström jobba på en lärarhögskola i södra Tyskland, PH Weingarten, där hon koordinerar ett utbytesprojekt med en lärarhögskola i Chile. I samband med projektet forskar hon om hur barn i flerspråkiga miljöer undervisas i läsförståelse.

– I nästan varje klass finns i dag flerspråkiga elever. Jag tror att mitt ämne kommer att intressera även Finland och resten av Europa.

Hon är nu inne på sitt andra år av doktorandstudier och siktar på att bli klar år 2017. Enligt henne är det makens goda inkomster som möjliggör doktorandstudierna – men för alla ser situationen inte likadan ut.

– Det är inte alltid de som är bäst lämpade för forskning som börjar doktorera utan ofta de som har bäst finansiella förutsättningar, om inte förutsättningarna ges med tjänsten. Speciellt inom humanistiska ämnen är det ofta så här, säger Bravo Granström.

En jobbig början

Så småningom utvecklades projektet som Monica Bravo Granström koordinerar och hon valde att ta med även Chile i sin avhandling. För den har hon genomfört klassrumsobservationer och intervjuer i Tyskland, Sverige och Chile. Projektet utgår ifrån Tyskland, med en tysk handledare, professor Gregor Lang-Wojtasik, men har också en svensk handledare vid Stockholms universitet, docent Ulf Fredriksson.

– Jag insåg att jag behöver någon i Sverige som kan hjälpa mig. Min svenske handledare har en gedigen erfarenhet vad det gäller läsning och PISA, men det finns inga finansiella resurser som täcker kostnaderna för handledningen.

Bravo Granström är väldigt tacksam över det svenska stödet och det är också bra att ha med tanke på att det tyska systemet skiljer sig en hel del från det svenska.

– Jag får betalt för min tjänst men inte för studierna. Det var jobbigt i början när jag inte hade fattat att jag skulle betala till exempel böckerna själva. För att inte tala om resor till konferenser.

Enligt Bravo Granström var den finansiella biten en stor överraskning för henne.

– Jag får inte speciellt mycket stöd med det från universitetet. Min handledare är hjälpsam, men mer för att han är så som person, inte för att det finns strukturer för det på lärarhögskolan. Här gäller det att fråga sig fram. Det är många som inte vet något och det kan vara väldigt frustrerande.

I början gick det åt mycket tid till administrativa frågor. Nu ser det lite ljusare ut, också finansiellt, då hon i år fick ett stipendium från Svenska Institutet.

Viktigt att nå ut

Fastän starten inte var riktigt så smidig som Monica Bravo Granström hade önskat sig trivs hon ändå väldigt bra med doktorandstudierna.

– Det bästa med att doktorera är att man får chansen att fördjupa sig i ett ämne som man tycker om. Jag kunde mycket om flerspråkighet innan, men ändå får jag lära mig mycket nytt. Å andra sidan är det väldigt intensivt – man måste lära sig.

Enligt Bravo Granström är det ibland stressigt och hon går ofta omkring med tankarna i huvudet – hela tiden.

– Det här är inget 8–17-jobb, utan ett mynt med två sidor.

Men Bravo Granström brinner för sitt ämne och för henne är det viktigt att också nå ut med forskningen.

– Akademin får inte avlägsna sig från resten av världen utan måste försöka nå ut med aktuell forskning. Men just nu ser jag en pågående segregation.

Bravo Granström är bland annat orolig för de allt större löneklyftorna mellan akademin och den privata sektorn.

– Pengar är inte allt, men speciellt inom tekniska yrken är det en stor fara att allt fler lämnar akademin. Inom humaniora tjänar man inte lika bra på privata sektorn.

Själv vill Bravo Granström fortsätta arbeta inom utbildningssektorn och upplysa om flerspråkighet.

– Frågan är bara om jag orkar hålla på med tidsbegränsade tjänster som ju är så vanliga inom universitetsvärlden?

På Monica Bravo Granströms webbplats finns mer information om flerspråkighet.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln