Nordisk spridning för Århusmodellen
Politiker, lärare och socialarbetare från hela Norden fick i samband med en konferens i Malmö lära sig om Århusmodellen, ett mentorprogram för unga män på väg att radikaliseras.
Runtom i världen har intresse väckts för Århusmodellen, ett samarbete mellan polis, skola och sociala myndigheter. I Frankrike har man tagit fram en egen version som baseras på modellen. På Malmökongressen, arrangerad av Nordiska ministerrådet och Nordbuk (Nordiska barn- och ungdomskommittén), fick omkring 300 nordiska kommunanställda och -politiker bekanta sig med programmet.
Enligt Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets webbplats reste 27 unga från Östjylland till Syrien för att kriga 2013. I fjol fick polisen kännedom om en enda person som gjort samma resa. Det kan bero på att Århus kommun fått unga på andra tankar.
– Syftet är att hjälpa dem tillbaka in i samhället, samtidigt som vi får många vuxna som följer vad de gör. De är ju också en potentiell säkerhetsrisk, sade Jacob Bundsgaard (S), borgmästare i Århus, till Sydsvenskan tidigare i år.
Önskvärda medborgare
Århus informationshus tar emot tips från vem som helst som är bekymrad över en ung person, och efter riskvärdering bjuds personen in till samtal.
– Vi har en helt fantastisk polis som ringer upp och alltid börjar så här: ”Det finns någon som är bekymrad för dig”, säger barn- och ungdomskonsulent Jesper Holme till Norden.org.
Efter det utvärderar man vilka individuella behov som finns, om till exempel familjen behöver stöd.
– Sedan kopplar man på en mentor som kan försöka förändra och vara stödperson till familjen och individen. Man kanske kan få psykologhjälp om man har varit nere i en konflikthärd. De har ett bra anhörigstöd och familjenätverk, som är jätteviktigt. Det blir liksom ringar på vattnet, sade Magnus Ranstorp, terrorismforskare på Försvarshögskolan i Sverige, till Sveriges radio i våras.
Jesper Holme har jobbat med modellen länge och säger att risken för radikalisering bland annat ökar när unga upplever sig exkluderade. Budskapet från alla som arbetar med Århusmodellen är därför att alla ungdomar, oavsett religion och åsikter, är önskvärda medborgare.
– Vi vill att ungdomar ska förhålla sig ideologiskt till tillvaron, men vi måste reagera i tid när radikala hållningar utvecklas till extrema och våldsbejakande, säger Jesper Holme på Norden.org.
Modellen har enligt Norden.org dock kritiserats för att den inte kräver ett tydligare avståndstagande från extrema ideologier.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Läs också: Alla som åker är olika
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik