Slaviska folksånger inspirerade Runeberg
Centralsydslaviska folksånger var bland de viktigaste inspirationskällorna för den finlandssvenske skalden Johan Ludvig Runeberg i hela hans litterära verksamhet. Det visar en avhandling i slaviska språk från Göteborgs universitet.
– Den allra första dikten som jag läste av Runeberg kändes märkligt välbekant, den gick rakt in i mig, till skillnad från de svenska dikter vi läste på litteraturvetenskapskursen. När jag fick höra att författaren hade inspirerats av serbiska folksånger blev jag nyfiken och ville utforska det vidare, säger Sonja Bjelobaba i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Bjelobaba kom till Sverige som flykting från det forna Jugoslavien 1992. I september 2014 disputerade hon med avhandlingen Översättning i nationens tjänst. J. L. Runeberg och de centralsydslaviska folksångerna vid Göteborgs universitet.
Enligt pressmeddelandet har det centralsydslaviska inflytandet på Runebergs diktning inte analyserats tidigare. I sin avhandling har Sonja Bjelobaba hittat olika områden där inflytandet från folksångerna framträder, som i Runebergs översättningsstrategier, den konstnärliga praktiken, poetiken, kritiken, och även i hans ställning i det finländska litterära systemet.
– De centralsydslaviska folksångernas likhet med de finska ledde till att intresset för den muntliga diktningen stärktes. För den unge Runeberg var dessa centralsydslaviska sånger dessutom viktig inspiration för det egna skapandet i den nya nationen Finlands tjänst, säger Sonja Bjelobaba.
Bjelobabas avhandling finns i sin helhet att läsas här.
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
tankesmedja anders chydenius studentkår krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning bildgalleri nato medborgarforskning feminism public service stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet högerextremism sexuella minoriteter språkpolitik granskning islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond flyktingar open access hatretorik