Botten Ada håller koll på valet
Vinner Alliansen eller de rödgröna? Den nya botten Ada räknar ut sannolikheter inför det svenska riksdagsvalet. Den lilla roboten försöker svara på frågan vem vinner valet?
– Bakgrunden till Ada ligger i USA:s presidentval. År 2012 vände Nate Silver upp och ner på den amerikanska valbevakningen med sin träffsäkra prediktionsmodell, som prickade rätt på 50 av 50 delstater. Det här satt den politiska journalistiken i gungning – så småningom övergår man från åsikter till fakta, berättar Jens Finnäs, en av krafterna bakom Ada, i en intervju för Addeto.
Sin samarbetspartner Måns Magnusson hittade Finnäs via bekanta.
– Måns sa att ”det här kan vi göra i Sverige också” och efter lite experiment tog vi fram den konkreta botten under våren, säger Finnäs.
Botten Ada bygger på en statistisk modell för att göra prognoser på valresultat, eller med andra ord: hur många procent varje parti får. Finnäs har jobbat mycket med datajournalistik och Magnusson är doktorand i statistik.
Skillnaden mellan Ada och de traditionella opinionsundersökningarna ligger i analysmetoden.
– De flesta opinionsmätningar ser på hur folk skulle rösta just i dag, medan ingen annan än vi försöker göra en prognos för själva valdagsresultatet, säger Finnäs.
Är mätningen objektiv?
Ada analyserar opinionsundersökningar och hur träffsäkra opinionsinstituten varit. Finns det eventuella partispecifika effekter?
– Om partierna ligger nära röstspärren på fyra procent har de tendensen att spurta upp på slutet. Ada gör sammanvägningar av de olika opinionsmätningarna och får på det sättet ett mer sannolikt resultat, säger Jens Finnäs.
Ada beaktar också vilken trovärdighet de olika opinionsmätningarna har.
– Till exempel finns det stora variationer i stödet för Sverigedemokraterna, det kan variera upp till sju procent från en mätning till en annan. Ada tar bättre i beaktande opinionsföretagens trovärdighet och eventuell partiskhet.
Enligt Finnäs riktar sig Botten Ada till alla som är politiskt intresserade och vill veta hur valet slutar.
– Vi försöker söka oss bort från små procentuella skillnader i mätningarna och hellre förutspå sannolikheten för möjliga utfall i valet.
På Adas webbsida finns redan prognoser, partiprediktioner och man kan också ställa egna frågor till botten.
– Just nu är det till exempel väldigt osannolikt att Alliansen får egen majoritet.
Efter valet ska Jens Finnäs och Måns Magnusson utvärdera Ada och analysera om botten fungerat som de hoppats på. Med eventuella sponsorer eller samarbetspartners kan verksamheten utvecklas.
– Riksdagsvalet i Finland (våren 2015) är intressant men vi har inte ännu kollat på det närmare, avslutar Finnäs.
FAKTA:
Ada bygger på en bayesiansk modell som väger ihop olika informationskällor för att göra prediktioner av valresultatet. Modellen bygger dels på data från tidigare val (tillbaka till 1970-talet), dels på opinionsundersökningar. Ju närmare valet vi kommer, desto större vikt får opinionsundersökningarna.
Adas prediktioner förändras varje gång hon matas med ny kunskap, det vill säga nya opinionsmätningar. I takt med att vi närmar oss valdagen kommer hon att bli säkrare på slutresultatet.
Mer info om Ada hittar du här.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad