Den nordiska modellen fungerar också i framtiden
I Nordiska ministerrådets nya rapport analyseras Nordens ekonomiska framgång och de faktorer som inverkar på ländernas ekonomi ur ett brett perspektiv. De nordiska länderna är inte riktigt lika unika eller likartade som man ofta tror.
– Omfattande löften om välfärd i kombination med ländernas ringa storlek gör att de nordiska länderna i vissa avseenden är mer ömtåliga än många andra välutvecklade länder. Å andra sidan har de också en rad styrkor, och med reformer i en realistisk omfattning har de nordiska länderna förutsättningar att säkra en hållbar välfärd i framtiden, visar rapporten The Nordic model – challenged but capable of reform.
Rapporten har tagits fram inom Nordiska ministerrådets program Hållbar Nordisk Välfärd, skriver ministerrådet i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten uppvisar många andra länder likadan eller högre levnadsstandard i dag, och flera av länderna har lika höga offentliga utgifter och lika hög nivå på beskattningen som i Norden. De nordiska länderna har dock lyckats kombinera en hög genomsnittlig levnadsstandard, låga inkomstskillnader och låg fattigdomsnivå anmärkningsvärt väl.
Även om de nordiska länderna har ett starkt utgångsläge på många politiska områden finns det utrymme för förbättring på många områden, i olika grad i olika länder. Dessa möjligheter bör enligt forskarna användas mer proaktivt än någonsin.
– Ännu större fokus bör läggas vid byggandet av kompetenser. Lika möjligheter inom utbildningen och livslångt lärande bör vara ledstjärnor även i framtiden. Den nordiska modellen baserar sig mycket på en hög sysselsättningsnivå. Därför behövs kraftfulla åtgärder för att kompensera det arbetskraftsbortfall som den åldrande befolkningen medför, särskilt då det gäller pensionssystemen, säger Vesa Vihriälä, medförfattare och VD på Näringslivets forskningsinstitut ETLA i Finland.
Läs hela rapporten här.
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik